Oppiminen/sv

Language versions: fi en sv

Öppen utbildning och öppna lärresurser, Öppen utbildning och öppna lärresurser samt öppen tillgång till forskningspubliktioner. Policy och åtgärdsprogram för det finländska högskole- och forskarsamfundet 2021–2025: Delpolicy för öppen tillgång till lärdomsprov

Målsättning

Utarbetande, användning och gemensamt skapande av öppna lärresurser och övriga öppna lärmetoder är en del av högskole­utbildningens vardag och möjliggör kontinuerligt lärande

Inledning

Denna policy gäller öppen utbildning, öppen tillgång till lärresurser samt öppna lärmetoder.

Forskning, undervisning och utbildning har alltid varit tätt sammanlänkade. Forskningen tar fram ny information som förmedlas till människor genom undervisning och blir en del av individens egna färdigheter genom lärande. Därför hör öppenhet i vetenskap och forskning på ett naturligt sätt ihop med öppen­het i utbildning.

För att en bred allmänhet ska ha en genuin möjlighet att ta del av forskningsresultat som gjorts tillgängliga måste resultaten oftast omvandlas till ett format som gör det lättare att ta del av, sprida samt lära sig av dem. Öppen tillgång till material som utvecklats för utbildning, dvs. lärresurser, främjer därmed förmedlandet av forskningsresultat.

Öppna lärresurser och till exempel de nya former av öppnare lärmetoder som digitaliseringen medför minskar behovet av att knyta utbildning och undervisning till en bestämd tid och plats. Öppen utbildning är således en naturlig del av en ny typ av flexibelt lärande där alla, oavsett livssituation och vistelseort, har fler möjligheter att lära sig nya saker.

Denna policy är resultatet av samarbete inom det finländska högskole­ och forskarsamfundet och en gemensam syn på öppenhet inom utbildning och lärresurser.

Lärarens och forskarens frihet

Målet med denna policy är att förverkliga öppenhet på ett sätt som stöttar och ökar friheten och möjligheterna för lärare och forskare på högskolenivå att förmedla forskningsbaserad kunskap i sin undervisning och i sina lärresurser. Syftet med undervisning och lärresurser är att sprida forskningsbaserad kunskap i hela samhället. Lärare och forskare bör ha möjlig­het att i sin undervisning och sina lärresurser välja de bästa metoderna för ändamålet. Högskole­ och forskarsamfundet ska garantera incitament och strukturer för öppenhet inom utbildning och lärresurser på ett sätt som jämlikt respekterar det arbete som lärare och forskare gjort för att utveckla undervisning och lärresurser.

Internationell och nationell referensram

I arbetet med denna policy har man använt det inhemska och internationella arbete som gjorts för att främja öppenhet inom utbildning och lärresurser. Viktiga internationella källor för utformandet av policyn har varit Europeiska kommissionens publikation Practical Guidelines on Open Education for Academics: modernising higher education via open educational practices (2019) och UNESCO:s rekommendation för öppna lärresurser (2019). Viktiga nationella insatser är det nationella Biblioteket för öppna lärresurser som utvecklats av undervisningsministeriet och utbildningsstyrelsen och samordnas av CSC1 samt ARENE:s och UNIFI:s gemensamma vision för digitaliseringen av högskolorna.

Risker och hot

Även om öppna lärresurser och övrig öppet tillgänglig utbild­ning är kostnadsfria för användarna kräver utarbetandet och utvecklingen av dem många olika typer av resurser. Risken är att kostnader och arbetsmängd anhopas hos de individer och organisationer som särskilt aktivt öppnar utbildning och lärresurser.

Högskole­ och forskarsamfundet bör därför tänka igenom fördelningen av de kostnader och den arbetsmängd som öppnande medför samt säkerställa nödvändiga resurser för öppnande av utbildning och lärresurser. Det finns också en risk för att utbildning och lärresurser görs öppet tillgängliga under tvång. För att förebygga detta har en nationell rekommendation som lyfter fram upphovsmannens beslutanderätt gjorts upp. Att kräva att all undervisning och alla lärresurser öppnas är inte motiverat, eftersom en del av utbildningen och lärresurserna inte nödvändigtvis fungerar sär­skilt väl utanför specifika undervisningssituationer. Öppnande av utbildning görs bäst genom uppmuntran snarare än tvång, exempelvis genom erkänsla av och meriter för öppnande av utbildning och lärresurser.

Ett annat slags hot utgörs av uppfattningen att enbart öppna lärresurser och annan öppet tillgänglig undervisning skulle kunna utgöra grunden för utbildning och undervisning och ersätta inter­aktiv närundervisning. Närundervisningen får inte glömmas bort när man främjar öppen utbildning, och undervisningens övergri­pande kvalitet bör följas upp regelbundet. Dessutom finns det skäl att utnyttja de möjligheter att förbättra kvaliteten på utbildning och undervisning som öppen utbildning och öppna lärresurser medför.

Vetenskapliga sällskap som ger ut fackböcker samt övriga inhemska utgivare av forskning är bekymrade över att öppen tillgång till lärresurser påverkar de ekonomiska förutsättning­arna för deras verksamhet negativt. Välskrivna och välredigerade fackböcker inom specialområden har ändå sin plats jämte öppna lärresurser. Öppna lärresurser kan även ge upphov till markna­der för olika tjänster som producerar mervärde.

Verksamhetens ekonomiska förutsättningar är ett orosmoment också för högskolor som erbjuder kommersiella utbildningar och utbildningsexport. Eftersom denna policy inte förutsätter att all undervisning öppnas har högskolor möjlighet att kommersiali­sera undervisning. Dessutom erbjuder öppna lärresurser och övrig öppen undervisning möjligheter inom marknadsföring. En väl producerad öppen lärresurs eller webbkurs kan vara ett tecken på en kvalitativ aktör inom utbildningssektorn och där­igenom locka studenter att även nyttja kommersiella produkter och tjänster.

Bakgrund och struktur

Denna policy har utformats av det finländska högskole­ och forskarsamfundet. Ansvaret för arbetet har legat hos en arbets­grupp som sammankallats av Expertgruppen för öppen utbild­ning inom Samordningen av öppen vetenskap vid Vetenskapliga samfundens delegation (TSV). Arbetet har letts av den nationella styrgruppen för öppen vetenskap och forskning. Denna policy stö­der Deklarationen för öppen vetenskap och forskning 2020–2025.

Denna policy består av gemensamma principer samt del­riktlinjer för (a) öppen tillgång till lärresurser och b) öppna lärmetoder där mål och åtgärder fastställs.

I principerna fastställs de allmänna villkoren för hur öppenhet ska främjas inom utbildning och lärresurser. De formulerar för högskole­ och forskarsamfundet viktig information som bör beaktas i arbetet med öppenhet. Målen som anges i delpolicyerna är snarare tidsbundna målsättningar, och de åtföljs av konkreta åtgärder. Den föränderliga internationella miljön påverkar målen och deras åtgärder snabbare än den påverkar principerna.

Verkställande och uppföljning

Denna policy tillämpas inom högskoleutbildning samt olika for­mer av livslångt lärande, där organisationer inom högskole­ och forskarsamfundet deltar exempelvis som organisatörer eller samarbetspartners. Policyn kan vid behov även användas vid pla­nering av metoder för öppen utbildning och öppna lärresurser inom andra organisationer inom utbildningssektorn.Policyn träder i kraft stegvis från och med den 1 januari 2021. Detaljerna i den specificeras genom rekommendationer, varav senast den 31.5.2022 publicerat:•Rekommendation gällande upphovsrättsliga frågor som bör beaktas vid öppen publicering av lärresurser•Kvalitetskriterier för öppen utbildning. Del 1. Kvalitets­kriterier för öppna lärresurser•Handbok i öppen tillgång till lärresurser•Rekommendation om meritering baserad på öppen utbild­ning och öppna lärresurser•Kompetenskrav för öppen utbildning.Samordningen av öppen vetenskap ansvarar för att följa upp policyn efter att den tagits i bruk och fastställer varje år lämpliga målnivåer för uppföljningen med hjälp av expertisen i Expert­gruppen för öppen utbildning. Policyn uppdateras 2024.

Definitioner

Öppen utbildning: Med öppnande av utbildning eller öppen utbildning (Open Education) avses att öka tillträdet till och medverkan i lärande för en bredare allmänhet och olika målgrupper genom att sänka hindren för lärande och öka dess tillgänglighet, utbud och fokus på inlärare. Detta gör undervisning, lärande, informationsproduktion, medskapande och spridningsmöjligheter mera mångsidiga och kombinerar formellt och informellt lärande. Även om öppen utbildning ofta sker med hjälp av digital teknologi är det inte samma sak som utbildning där man använder digitala verktyg eller digitalisering av undervisning eller lärresurser.

Öppna lärresurser: Med öppna lärresurser (Open Educational Resources) avses material och information i vilket format som helst som kan användas med vilka verktyg som helst, utformade för undervisnings och utbildningssyfte. De är

• släppta för fri användning (Public Domain) eller
• delade med öppen licens som ger andra än upphovsmannen rätt till avgiftsfri tillgång, återanvändning, tillämpning, bearbetning och spridning.

Vid beräkning av öppna lärresurser inkluderas även lärresurser som producerats innan policyn trädde i kraft, som delvis är licensierade med öppna licenser och som förbjuder publicering av bearbetade versioner av materialet, kommersiellt bruk av materialet eller både och (exempelvis Creative Commons-licenser med ND- och NC-villkor). Även om vetenskapliga publikationer kan användas som lärresurser framförallt på högre utbildningsnivåer och även om öppet tillgängliga vetenskapliga publikationer därmed är öppna lärresurser, rör denna policy framförallt sådana lärresurser som inte i första hand är vetenskapliga publikationer. Dessutom definieras en öppen lärresurs i denna policy som en helhet som är pedagogiskt meningsfull och användbar i undervisning.

Definitionen av öppna lärresurser följer i övrigt den definition av öppna lärresurser som anges i UNESCO:s rekommendation för lärresurser 2019, men hänvisningen till forskningsmaterial har avlägsnats, eftersom det behandlas i Policyn för öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder.

Öppna lärmetoder: Med öppna lärmetoder (Open Educational Practices) avses tillvägagångssätt som gör lärande och undervisning transparenta samt möjliga att sprida och vidareutveckla. Sådana metoder är exempelvis:

• gemensamt lärande samt utveckling av undervisningen mellan elever, forskare och undervisningspersonal och samhället i övrigt
• att involvera studerande i planeringen av den egna utbildningsgången, inklusive att identifiera och godkänna kunskap som inhämtats utanför läroanstalten
• att öppna utbildningsutbudet för den breda allmänheten (t.ex. MOOCkurser)
• delning och fortsatt användning av material för planering och arrangerande av undervisning (t.ex. undervisningsplaner, utvärderingsmetoder, instruktioner, erfarenheter av genomförande av undervisning samt lärande)
• användning, vidareutveckling och gemensam utveckling av öppna digitala lärresurser (t.ex. videoinspelningar, podcasts, skriftligt material).

Det finländska högskole- och forskarsamfundet: Det finländska högskole och forskarsamfundet utgörs delvis av samma aktörer som det finländska forskarsamfundet så som det definieras i Deklarationen för öppen vetenskap och forskning5, sett särskilt ur en undervisningssynvinkel. Det finländska högskoleoch forskarsamfundet inkluderar:

• Universitet och yrkeshögskolor så som de definieras i Finlands lagar och förordningar
• undervisnings och forskningspersonal som arbetar på finländska universitet och yrkeshögskolor samt stödpersonal för undervisning och forskning
• studenter vid finländska universitet och yrkeshögskolor, framförallt när de deltar i utvecklingen av lärande och lärresurser
• finländska tjänsteleverantörer såsom CSC (Centret för finländsk expertis inom IT för forskning, utbildning, kultur och offentlig förvaltning), som utvecklar infrastruktur för öppen högskoleundervisning och öppen forskning
• övriga aktörer och organisationer inom det finländska forskarsamfundet (t.ex. forskningsinstitut, vetenskapliga sällskap och bibliotek), i synnerhet när de arbetar med undervisning och lärresurser samt deltar i utvecklingen av öppen utbildning; i denna policy kallas de för övriga organisationer som utvecklar öppen utbildning.

Lärande: I policyerna för öppen vetenskap och forskning avser lärande (se också inlärare) en person som deltar i utbildning som ordnas av en finländsk högskola eller som på olika sätt söker sig till eller har sökt sig till denna undervisning under livets olika skeden eller på annat sätt Inlärare utnyttjar de möjligheter till lärande som finländska högskolor erbjuder. Examensstuderande vid finländska högskolor är lärande, men alla lärande är inte examensstuderande.

Kompetenskrav för öppet lärande: I de nationella rekommendationerna för öppen utbildning fastställs vilka kunskaper och färdigheter som krävs för kompetens inom öppet lärande. Kompetenskriterierna utgör en kumulativ skala med tre nivåer:

• En användare av öppna lärresurser förstår grundbegrepp inom öppen utbildning och kan placera dem i fältet öppen vetenskap och forskning. Hen vet vilka rättigheter och skyldigheter upphovsrättslagen innebär för den som använder öppna lärresurser, hen kan hitta och använda öppna lärresurser och övrigt material i sin egen undervisning enligt upphovsrätt och licensvillkor, samt utvärdera kvaliteten på öppna lärresurser.
• Den som utarbetar öppna lärresurser vet vilka rättigheter och skyldigheter upphovsrättslagen innebär för den som utarbetar lärresurser. Hen kan skapa, publicera och beskriva öppna lärresurser, har kunskap dataskydds och datasäkerhetsfrågor gällande öppna lärresurser samt kan redovisa sina meriter inom skapande av öppna lärresurser,
• En påverkare inom öppen utbildning känner till öppna lärmetoder, vet hur öppna lärresurser och öppna webbkurser samskapas samt identifierar förfaranden för nätverkande och meritering inom öppen utbildning.

Delning av kunskaper inom planering och organisering av undervisning: De som ordnar undervisning har mångsidiga kunskaper inom planering och ordnande av utbildning. En del kan vara explicit information i skriftlig form, såsom olika planer för studieavsnittets förlopp eller vilka metoder som används. En del kan vara mer implicit kunnande, till exempel erfarenheter om hur undervisningen genomförs. Dessa kunskaper kan delas på många sätt, i bästa fall även över organisationsgränserna. Skriftligt och annat material kan direkt delas med en annan utbildningsanordnare, medan mer implicita kunskaper kan delas till exempel vid seminarier eller informell kollegial handledning och mentorskap.

Erkännande av kunnande: Erkännande av kunnande avser en åtgärd där man i examen inkluderar kunnande som motsvarar grunderna för den examen som ska avläggas, grunderna för den utbildning som ska genomföras eller examenskraven, men som har skaffats eller påvisats i ett annat sammanhang samt verifierats. Erkännande av kunnande föregås i allmänhet av identifiering av kunnande där en utbildningsaktör utifrån den lärandes dokument och övriga eventuella utredningar utreder den lärandes kunnande och övriga utgångspunkter i förhållande till krav och mål. Identifiering och erkännande av kunnande skapar tillsammans en åtgärd som motsvarar tillgodoräknande av en studieprestation, men identifiering och erkännande av kunnande kan även bestå av annat än studieprestationer.

Delaktiggörande i planering och genomförande av öppen utbildning: De lärande kan tas med i planering och genomförande av öppen utbildning på många nivåer. För det första kan en enskild lärande planera sitt eget öppna lärande genom att skräddarsy en utbildning utgående från olika studieavsnitt. För det andra kan de lärande mer allmänt delaktiggöras i planeringen av olika studieavsnitt som används i öppen utbildning, exempelvis med hjälp av enkäter eller verkstäder. Också utveckling av studieavsnitt på basis av återkoppling från de lärande är att delaktiggöra dem i planering och genomförande av öppen utbildning

Alster (den lärandes): Den lärandes alster är ett material som uppkommit som ett resultat av lärande, till exempel ett blogginlägg, en video eller en rapport.

Delning av material gällande undervisning och utvärdering: Med delning av material gällande undervisning och utvärdering avses till exempel öppen delning av anvisningar om och erfarenheter av läroplaner, utvärderingsmetoder samt genomförande av undervisning och lärande.

MyData: Med MyData (egendata) avses en människoorienterad approach till hantering av data som gäller individer. Målet med MyData är att en person själv kan hantera användningen av sina personuppgifter på ett sätt som stöder (åter)användning, interoperabilitet, maskinläsbarhet och tydlighet. MyData kan även avse en delmängd personuppgifter som uppfyller tidigare nämnda egenskaper. Principerna för MyData är människoorienterad hantering av personuppgifter, individen som ”integrationspunkt” – det vill säga den som möjliggör informationsflödet – stärkande av individen, möjlighet att överföra information, transparens och ansvarsfullhet samt interoperabilitet. Med hjälp av dessa principer i MyData-deklarationen är det möjligt att granska i vilken grad MyData förverkligas.

Undervisning som är öppen för alla: Ur öppenhetssynvinkel utgör undervisning ett kontinuum där denena ytterligheten består av avgiftsfri, öppen och för alla tillgänglig undervisning och den anda av undervisning som endast är avsedd för en begränsad grupp (t.ex. examensstuderande). I praktiken är det svårt att placera olika undervisningssituationer i någondera kategorin eller mellan dem: i undervisning som annars är öppen kan det av resursskäl vara nödvändigt att till exempel begränsa beviljandet av studieprestationer, och ibland kan också andra delta i undervisning som primärt är avsedd för examensstuderande.

I denna policy definieras för alla öppen undervisning som undervisning som är brett tillgänglig och som vem som helst avgiftsfritt kan delta i. Beviljande av studieprestationer för öppen undervisning till alla kan vara avgiftsbelagd. Undervisning som är öppen för alla kan ske som närundervisning, distansundervisning eller hybridundervisning, exempelvis med hjälp av olika öppna webbkurser.

Öppna kompetensmärken: Öppna kompetensmärken (Open Badge; länk på engelska) skapas och beviljas för att identifiera och erkänna kunnande, färdigheter och prestationer. Öppna kompetensmärken används ofta för att synligggöra informellt lärande. Med öppna kompetensmärken strävar man efter att identifiera och erkänna till exempel det vi lär oss på jobbet, genom hobbyverksamhet eller olika förtroendeuppgifter. Märkena ses som ett sätt att stödja livslångt lärande och sysselsättning, och ett mål är att förebygga social marginalisering.

Den grundläggande idén bakom öppna kompetensmärken är inte enbart att synliggöra informellt lärande, utan också att bättre kunna erkänna kompetens genom att ge också individer och samfund möjlighet att identifiera och erkänna egna eller varandras kompetenser, färdigheter och prestationer.

Rent tekniskt är ett öppet kompetensmärke en bild som innehåller metadata. Metadata berättar vem som har beviljat märket till vem, vad märket identifierar och erkänner samt med vilka kriterier detta görs. Metadata följer Open Badgestandarden, utifrån vilken det är möjligt att kontrollera att märket är genuint och giltigt.

Lärandeanalys: Lärandeanalys avser insamling, mätning, analysering och rapportering av data gällande studerande och lärandeprocessen i syfte att förstå och utveckla lärande och lärmiljöer. Lärandeanalys samlar, mäter, analyserar och rapporterar data som samlas under studierna, tekniska funktionaliteter är inbyggda i de nyaste lärplattformarna. Lärandeanalys grundar sig på de digitala spår (länk på finska) en studerande som lämnar i olika system under studietiden.

Data gällande lärande och undervisning: Data gällande lärande och undervisning avser data som samlas på olika plattformar under lärande och undervisningsprocesser.

Structured data

Type	DocumentType:
Name (fi)
Name (sv)
Name (en)
Description (fi)
Description (sv)
Description (en)
Field	Domain:
Validity start
Validity End
Tags
Has part
Is part of

Sections No sections yet!

Add new section

Med öppnande av utbildning eller öppen utbildning (Open Education) avses att öka tillträdet till och medverkan i lärande för en bredare allmänhet och olika målgrupper genom att sänka hindren för lärande och öka dess tillgänglighet, utbud och fokus på inlärare. Detta gör undervisning, lärande, informationsproduktion, medskapande och spridningsmöjligheter mera mångsidiga och kombinerar formellt och informellt lärande. Även om öppen utbildning ofta sker med hjälp av digital teknologi är det inte samma sak som utbildning där man använder digitala verktyg eller digitalisering av undervisning eller lärresurser.

Publikationen kan i sin helhet laddas ner via Internet och läsas, skrivas ut och kopieras i minst icke-kommersiellt syfte utan begränsningar eller avgifter.

Med öppna lärresurser (Open Educational Resources) avses material och information i vilket format som helst som kan användas med vilka verktyg som helst, utformade för undervisnings och utbildningssyfte. De är

• släppta för fri användning (Public Domain) eller
• delade med öppen licens som ger andra än upphovsmannen rätt till avgiftsfri tillgång, återanvändning, tillämpning, bearbetning och spridning.

Vid beräkning av öppna lärresurser inkluderas även lärresurser som producerats innan policyn trädde i kraft, som delvis är licensierade med öppna licenser och som förbjuder publicering av bearbetade versioner av materialet, kommersiellt bruk av materialet eller både och (exempelvis Creative Commons-licenser med ND- och NC-villkor). Även om vetenskapliga publikationer kan användas som lärresurser framförallt på högre utbildningsnivåer och även om öppet tillgängliga vetenskapliga publikationer därmed är öppna lärresurser, rör denna policy framförallt sådana lärresurser som inte i första hand är vetenskapliga publikationer. Dessutom definieras en öppen lärresurs i denna policy som en helhet som är pedagogiskt meningsfull och användbar i undervisning.

Definitionen av öppna lärresurser följer i övrigt den definition av öppna lärresurser som anges i UNESCO:s rekommendation för lärresurser 2019, men hänvisningen till forskningsmaterial har avlägsnats, eftersom det behandlas i Policyn för öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder.

Att göra ett lärdomsprov öppet tillgängligt innebär att den arkiverbara delen av avhandlingen publiceras på nätet utan kostnad. Ett lärdomsprovs offentlighet i sin tur innebär att dess metadata föreligger och att lärdomsprovet är tillgängligt direkt eller på begäran. Ett offentligt lärdomsprov är alltså inte nödvändigtvis öppet tillgängligt.

Creative Commons, maailman yleisin avoin lisenssijärjestelmä, luotiin vuonna 2001. Se on suosituslisenssi avoimille aineistoille useissa maissa. Creative Commons -lisenssit on suunniteltu helppokäyttöisiksi ja helposti ymmärrettäviksi. Aineiston tekijä päättää itse lisenssistä omien tavoitteidensa mukaisesti. Lähtökohtaisesti CC-lisenssi sisältää maailmanlaajuisen peruuttamattoman oikeuden jatkolevittää aineistoa. Valitsemalla sopivat lisäehdot neljän eri ehdon joukosta tekijä voi rajoittaa näitä oikeuksia sopivaksi katsomallaan tavalla. Lue lisää: https://creativecommons.org/

Creative Commons, the world's most common open licensing system, was created in 2001. It is the preferred licence for open source material in many countries. Creative Commons licences are designed to be easy to use and understand. It is up to the author to decide on the licence according to their own objectives. In principle, a CC licence includes an irrevocable worldwide right to redistribute the material. By choosing the appropriate additional conditions from a list of four, the author can limit these rights as they see fit. Read more: https://creativecommons.org/

Creative Commons, världens vanligaste öppna licenssystem, skapades 2001. Det är den rekommenderade licensen för öppet tillgängligt material i många länder. Creative Commons-licenser (länk på finska) är utformade för att vara lätta att använda och för-stå. Upphovspersonen väljer licens enligt sina egna mål sättningar. Utgångspunkten är att en CC-licens innehåller en oåterkallelig världsomspännande rätt att vidaredistribuera materialet. Genom att välja lämpliga ytterligare villkor bland de fyra nedan kan upphovspersonen begränsa dessa rättigheter på det sätt som hen anser lämpligt. Inga ytterligare begränsningar eller villkor kan knytas till CC-licensen. Läs mer: https://creativecommons.org/

Med öppna lärmetoder (Open Educational Practices) avses tillvägagångssätt som gör lärande och undervisning transparenta samt möjliga att sprida och vidareutveckla. Sådana metoder är exempelvis:

• gemensamt lärande samt utveckling av undervisningen mellan elever, forskare och undervisningspersonal och samhället i övrigt
• att involvera studerande i planeringen av den egna utbildningsgången, inklusive att identifiera och godkänna kunskap som inhämtats utanför läroanstalten
• att öppna utbildningsutbudet för den breda allmänheten (t.ex. MOOCkurser)
• delning och fortsatt användning av material för planering och arrangerande av undervisning (t.ex. undervisningsplaner, utvärderingsmetoder, instruktioner, erfarenheter av genomförande av undervisning samt lärande)
• användning, vidareutveckling och gemensam utveckling av öppna digitala lärresurser (t.ex. videoinspelningar, podcasts, skriftligt material).

Det finländska högskole och forskarsamfundet utgörs delvis av samma aktörer som det finländska forskarsamfundet så som det definieras i Deklarationen för öppen vetenskap och forskning5, sett särskilt ur en undervisningssynvinkel. Det finländska högskoleoch forskarsamfundet inkluderar:

• Universitet och yrkeshögskolor så som de definieras i Finlands lagar och förordningar
• undervisnings och forskningspersonal som arbetar på finländska universitet och yrkeshögskolor samt stödpersonal för undervisning och forskning
• studenter vid finländska universitet och yrkeshögskolor, framförallt när de deltar i utvecklingen av lärande och lärresurser
• finländska tjänsteleverantörer såsom CSC (Centret för finländsk expertis inom IT för forskning, utbildning, kultur och offentlig förvaltning), som utvecklar infrastruktur för öppen högskoleundervisning och öppen forskning
• övriga aktörer och organisationer inom det finländska forskarsamfundet (t.ex. forskningsinstitut, vetenskapliga sällskap och bibliotek), i synnerhet när de arbetar med undervisning och lärresurser samt deltar i utvecklingen av öppen utbildning; i denna policy kallas de för övriga organisationer som utvecklar öppen utbildning.

I policyerna för öppen vetenskap och forskning avser lärande (se också inlärare) en person som deltar i utbildning som ordnas av en finländsk högskola eller som på olika sätt söker sig till eller har sökt sig till denna undervisning under livets olika skeden eller på annat sätt Inlärare utnyttjar de möjligheter till lärande som finländska högskolor erbjuder. Examensstuderande vid finländska högskolor är lärande, men alla lärande är inte examensstuderande.

I de nationella rekommendationerna för öppen utbildning fastställs vilka kunskaper och färdigheter som krävs för kompetens inom öppet lärande. Kompetenskriterierna utgör en kumulativ skala med tre nivåer:

• En användare av öppna lärresurser förstår grundbegrepp inom öppen utbildning och kan placera dem i fältet öppen vetenskap och forskning. Hen vet vilka rättigheter och skyldigheter upphovsrättslagen innebär för den som använder öppna lärresurser, hen kan hitta och använda öppna lärresurser och övrigt material i sin egen undervisning enligt upphovsrätt och licensvillkor, samt utvärdera kvaliteten på öppna lärresurser.
• Den som utarbetar öppna lärresurser vet vilka rättigheter och skyldigheter upphovsrättslagen innebär för den som utarbetar lärresurser. Hen kan skapa, publicera och beskriva öppna lärresurser, har kunskap dataskydds och datasäkerhetsfrågor gällande öppna lärresurser samt kan redovisa sina meriter inom skapande av öppna lärresurser,
• En påverkare inom öppen utbildning känner till öppna lärmetoder, vet hur öppna lärresurser och öppna webbkurser samskapas samt identifierar förfaranden för nätverkande och meritering inom öppen utbildning.

De som ordnar undervisning har mångsidiga kunskaper inom planering och ordnande av utbildning. En del kan vara explicit information i skriftlig form, såsom olika planer för studieavsnittets förlopp eller vilka metoder som används. En del kan vara mer implicit kunnande, till exempel erfarenheter om hur undervisningen genomförs. Dessa kunskaper kan delas på många sätt, i bästa fall även över organisationsgränserna. Skriftligt och annat material kan direkt delas med en annan utbildningsanordnare, medan mer implicita kunskaper kan delas till exempel vid seminarier eller informell kollegial handledning och mentorskap.

Erkännande av kunnande avser en åtgärd där man i examen inkluderar kunnande som motsvarar grunderna för den examen som ska avläggas, grunderna för den utbildning som ska genomföras eller examenskraven, men som har skaffats eller påvisats i ett annat sammanhang samt verifierats. Erkännande av kunnande föregås i allmänhet av identifiering av kunnande där en utbildningsaktör utifrån den lärandes dokument och övriga eventuella utredningar utreder den lärandes kunnande och övriga utgångspunkter i förhållande till krav och mål. Identifiering och erkännande av kunnande skapar tillsammans en åtgärd som motsvarar tillgodoräknande av en studieprestation, men identifiering och erkännande av kunnande kan även bestå av annat än studieprestationer.

De lärande kan tas med i planering och genomförande av öppen utbildning på många nivåer. För det första kan en enskild lärande planera sitt eget öppna lärande genom att skräddarsy en utbildning utgående från olika studieavsnitt. För det andra kan de lärande mer allmänt delaktiggöras i planeringen av olika studieavsnitt som används i öppen utbildning, exempelvis med hjälp av enkäter eller verkstäder. Också utveckling av studieavsnitt på basis av återkoppling från de lärande är att delaktiggöra dem i planering och genomförande av öppen utbildning

Den lärandes alster är ett material som uppkommit som ett resultat av lärande, till exempel ett blogginlägg, en video eller en rapport.

Med delning av material gällande undervisning och utvärdering avses till exempel öppen delning av anvisningar om och erfarenheter av läroplaner, utvärderingsmetoder samt genomförande av undervisning och lärande.

Med MyData (egendata) avses en människoorienterad approach till hantering av data som gäller individer. Målet med MyData är att en person själv kan hantera användningen av sina personuppgifter på ett sätt som stöder (åter)användning, interoperabilitet, maskinläsbarhet och tydlighet. MyData kan även avse en delmängd personuppgifter som uppfyller tidigare nämnda egenskaper. Principerna för MyData är människoorienterad hantering av personuppgifter, individen som ”integrationspunkt” – det vill säga den som möjliggör informationsflödet – stärkande av individen, möjlighet att överföra information, transparens och ansvarsfullhet samt interoperabilitet. Med hjälp av dessa principer i MyData-deklarationen är det möjligt att granska i vilken grad MyData förverkligas.

MyDatalla (omadatalla) tarkoitetaan ihmiskeskeistä lähestymistapaa henkilöön liittyvän tiedon hallintaan. MyDatalla tavoitellaan sitä, että henkilö itse voi jatkokäyttää ja hallinnoida omia henkilöä koskevien tietojensa (jatko)käyttöä yhteentoimivalla, koneluettavalla ja selkeällä tavalla. MyDatalla voidaan tarkoittaa myös henkilötietojen osajoukkoa, jossa edellä mainitut ominaisuudet toteutuvat. MyDatan periaatteet ovat ihmiskeskeinen henkilötiedon hallinta, yksilö ”integraatiopisteenä” – eli tiedonliikkumisen mahdollistajana – yksilön voimaannuttaminen, tiedon siirrettävyys, läpinäkyvyys ja vastuullisuus sekä yhteentoimivuus. Näiden MyData-julistuksessa aukikirjoitettujen periaatteiden avulla voidaan tarkastella MyDatan toteutumisastetta

MyData refers to a people-centred approach to managing person-related information. MyData aims to enable individuals to continue to use and manage the (continued) use of their personal data in an interoperable, machine-readable and clear manner. MyData can also refer to a subset of personal data in which the above features are realised. MyData’s principles involve peoplecentred management of personal data, the individual as the “integration point” – that is, the enabler of the information flow, the individual’s empowerment, transferability of data, transparency and responsibility, and interoperability. These principles, written out in the MyData declaration can be used to examine the degree of implementation of MyData.

Ur öppenhetssynvinkel utgör undervisning ett kontinuum där denena ytterligheten består av avgiftsfri, öppen och för alla tillgänglig undervisning och den anda av undervisning som endast är avsedd för en begränsad grupp (t.ex. examensstuderande). I praktiken är det svårt att placera olika undervisningssituationer i någondera kategorin eller mellan dem: i undervisning som annars är öppen kan det av resursskäl vara nödvändigt att till exempel begränsa beviljandet av studieprestationer, och ibland kan också andra delta i undervisning som primärt är avsedd för examensstuderande.

I denna policy definieras för alla öppen undervisning som undervisning som är brett tillgänglig och som vem som helst avgiftsfritt kan delta i. Beviljande av studieprestationer för öppen undervisning till alla kan vara avgiftsbelagd. Undervisning som är öppen för alla kan ske som närundervisning, distansundervisning eller hybridundervisning, exempelvis med hjälp av olika öppna webbkurser.

Öppna kompetensmärken (Open Badge; länk på engelska) skapas och beviljas för att identifiera och erkänna kunnande, färdigheter och prestationer. Öppna kompetensmärken används ofta för att synligggöra informellt lärande. Med öppna kompetensmärken strävar man efter att identifiera och erkänna till exempel det vi lär oss på jobbet, genom hobbyverksamhet eller olika förtroendeuppgifter. Märkena ses som ett sätt att stödja livslångt lärande och sysselsättning, och ett mål är att förebygga social marginalisering.

Den grundläggande idén bakom öppna kompetensmärken är inte enbart att synliggöra informellt lärande, utan också att bättre kunna erkänna kompetens genom att ge också individer och samfund möjlighet att identifiera och erkänna egna eller varandras kompetenser, färdigheter och prestationer.

Rent tekniskt är ett öppet kompetensmärke en bild som innehåller metadata. Metadata berättar vem som har beviljat märket till vem, vad märket identifierar och erkänner samt med vilka kriterier detta görs. Metadata följer Open Badgestandarden, utifrån vilken det är möjligt att kontrollera att märket är genuint och giltigt.

Med metadata avses beskrivande och sammanfattande information om forskningsmaterialets kontext, innehåll och struktur, behandling och/eller hantering samt insamling av det.

Metadata or descriptive information refers to the context, content and structure, management and/or processing of research data and information describing and summarising its compilation.

Metadatalla, metatiedolla tai kuvailutiedolla tarkoitetaan tutkimusaineiston kontekstia, sisältöä ja rakennetta, hallintaa ja/tai käsittelyä sekä sen kokoamista kuvaavaa ja tiivistettyä tietoa.

Lärandeanalys avser insamling, mätning, analysering och rapportering av data gällande studerande och lärandeprocessen i syfte att förstå och utveckla lärande och lärmiljöer. Lärandeanalys samlar, mäter, analyserar och rapporterar data som samlas under studierna, tekniska funktionaliteter är inbyggda i de nyaste lärplattformarna. Lärandeanalys grundar sig på de digitala spår (länk på finska) en studerande som lämnar i olika system under studietiden.

Data gällande lärande och undervisning avser data som samlas på olika plattformar under lärande och undervisningsprocesser.