Term:Tutkimusinfrastruktuurit/sv

Forskningsinfrastrukturer

Language versions: fi en sv

Definition är ofta resultat av samarbete och långsiktig resursuppbyggnad, och de främjar samarbete och effektiv användning av forskningsresurser. Infrastrukturer kan vara instrument, utrustning, informationsnätverk, databaser, material och tjänster som är avsedda för att underlätta forsk ning, främja forskningssamarbete samt stärka forsknings och innovationskapacitet och sakkunskap. Forskningsinfrastrukturer (t.ex. bibliotek, växthus, forskningsskogar, lador, laboratorier, datorhårdvara, databaser, repositorier för mjukvara) kan använ das för att tillhandahålla infrastrukturtjänster (t.ex. forsknings tjänster genomförda i växthus). Den ansvariga organisationen kan tillhandahålla stöd till exempel vid användning av maskiner och utrustning för att utföra experiment. Dessa tjänster kan ha virtuell åtkomst (t.ex. dataprodukter), fjärråtkomst (t.ex. fjärr styrda mätinstrument) eller fysisk åtkomst (t.ex. fysiskt besök för att kalibrera en mätanordning). Forskningsinfrastrukturer kan alltså vara enstaka, distribuerade eller virtuella, eller en kombination av dessa. De används ofta för att samla in data som kommer att lagras i databaser. Omfattningen varierar från lokal till nationell och internationell utrustning och infrastruktur tjänster. I Europa finns flera storskaliga forskningsinfrastrukturer som är öppna för samarbete över nationella gränser. Forsknings infrastrukturer upprätthålls i första hand för forskningsändamål. Exempel på andra typer av infrastrukturer som dessutom kan användas inom forskning är innovation, utveckling och teknik.

Exact match

är ofta resultat av samarbete och långsiktig resursuppbyggnad, och de främjar samarbete och effektiv användning av forskningsresurser. Infrastrukturer kan vara instrument, utrustning, informationsnätverk, databaser, material och tjänster som är avsedda för att underlätta forsk ning, främja forskningssamarbete samt stärka forsknings och innovationskapacitet och sakkunskap. Forskningsinfrastrukturer (t.ex. bibliotek, växthus, forskningsskogar, lador, laboratorier, datorhårdvara, databaser, repositorier för mjukvara) kan använ das för att tillhandahålla infrastrukturtjänster (t.ex. forsknings tjänster genomförda i växthus). Den ansvariga organisationen kan tillhandahålla stöd till exempel vid användning av maskiner och utrustning för att utföra experiment. Dessa tjänster kan ha virtuell åtkomst (t.ex. dataprodukter), fjärråtkomst (t.ex. fjärr styrda mätinstrument) eller fysisk åtkomst (t.ex. fysiskt besök för att kalibrera en mätanordning). Forskningsinfrastrukturer kan alltså vara enstaka, distribuerade eller virtuella, eller en kombination av dessa. De används ofta för att samla in data som kommer att lagras i databaser. Omfattningen varierar från lokal till nationell och internationell utrustning och infrastruktur tjänster. I Europa finns flera storskaliga forskningsinfrastrukturer som är öppna för samarbete över nationella gränser. Forsknings infrastrukturer upprätthålls i första hand för forskningsändamål. Exempel på andra typer av infrastrukturer som dessutom kan användas inom forskning är innovation, utveckling och teknik.