Öppen tillgång till forskningspublikationer
Inledning
Öppenhet utgör en del av en ansvarsfull forskningsverksamhet. Öppenhet är en av de grundläggande värderingarna inom vetenskap och forskning. Avsikten med att omedelbart göra forskningsbaserad kunskap öppet tillgängligt1 är att höja den vetenskapliga nivån och att öka vetenskapens samhälleliga genomslag. Policyn för öppen tillgång till forskningspublikationer har upprättats för att betjäna dessa forskningens grundläggande mål.
Den här policyn är ett starkt ställningstagande för öppenhet i det finländska forskarsamfundet för de följande fem åren.
Målet med policyn är att garantera att forskningssamfundet och de som tillämpar forskning har tillgång till forskningsbaserad kunskap på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. Policyn för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer fastställer principer, mål och åtgärder. Genom att förbinda sig till och främja dessa kan forskarsamfundet i Finland uppnå en jämlik tillgång till forskningsdata. Den nuvarande publiceringskulturen är inte jämlik och kostnaderna är inte jämnt fördelade. Samtidigt har många forskningsorganisationer inte längre råd att betala för tillgången till viktiga forskningspublikationer.
Denna policy är tillämplig på alla vetenskapsområden och i olika slags forskningsorganisationer. Åtgärderna och principerna i policyn stöder de självständiga organisationers strävan efter att förbättra öppen tillgång.
Forskarens frihet
Denna policy är ett resultat av samarbete inom det finländska forskarsamfundet och en gemensam syn på den riktningen som öppen tillgång borde ta. Målet är att genomföra öppenhet på ett sätt som stöder och utökar forskarens frihet och möjligheter att dela forskningsbaserad kunskap. Forskaren har i uppgift att utöva forskning av bästa möjliga kvalitet. Forskaren ska i första hand kunna välja den publikationskanal som är den mest lämpliga för hens publikationer. Forskarsamfundet bör garantera incitamenten och strukturerna för en öppen publicering på ett sätt som stöder forskarens arbete och jämlikhet. Policyn garanterar att de finländska forskarna är internationellt konkurrenskraftiga i framtiden och sörjer för att de finländska forskarna inte hamnar i ett motsatsförhållande då det gäller kraven på den egna karriären och på öppen tillgång.
Internationellt brytningsskede
Policyn följer till väsentliga delar den internationella utvecklingen och gällande riktlinjer. Den internationella utvecklingsriktningen framgår särskilt av Open Science Policy Platforms rekommendationer, DORA-deklarationen, konkurrenskraftsrådets beslut från 2016 om öppna publikationer 2020, OA2020-initiativet och Europeiska kommissionens initiativ Plan S, som syftar till omedelbar öppen tillgång till vetenskapliga publikationer från offentligt finansierad forskning (2019).
Genom denna policy förbinder sig de viktigaste forskningsorganisationerna i Finland till att främja öppen vetenskap i Europa och genom den vill de stå i täten då det gäller att uppnå öppen tillgång.
Utvecklandet av öppenhet är starkt kopplat till ett mer omfattande brytningsskede inom forskning, vilket kommer att förändra finansieringsstrukturerna, rollerna på fältet för informationsspridning och forskarnas meritering. Principerna och målen i policyn för öppen tillgång till forskningspublikationer både återspeglar och främjar denna förändring. Genomförandet av policyn är realistiskt endast om forskarkulturen samtidigt förändras. Därför hänvisas även i denna policy till andra riktlinjer och rekommendationer och till en stark växelverkan mellan dessa.
Risker och hot
Denna policy är förknippad med identifierade risker. Forskare inom olika vetenskapsgrenar har uttryckt sin oro över avsaknaden av öppna publikationskanaler av god kvalitet och för att tidtabellerna är orealistiska. Oron är förståelig.
Särskilt de stora internationella förläggarnas ovilja att förhandla om avtal till skäliga priser för att uppnå öppen tillgång är ett verkligt hot. Publiceringskostnaderna som anvisats forskningsorganisationerna får inte heller i den grad öka i samband med materialanskaffningen att det försvagar forskningsorganisationernas ekonomiska verksamhetsförutsättningar, vilket skulle innebära att de inte längre skulle finnas resurser för att på annat sätt stöda öppen tillgång.
Det finns även risk för att kostnaderna ökar i övergångsskedet och att forskarnas möjligheter att publicera sin forskning på önskat sätt minskar. Om kostnaderna blir på en enskild forskares ansvar, kan fastställandet av totalkostnaderna försvåras och de faktiska kostnaderna öka obemärkt. Ökade kostnader kan begränsa forskarnas jämlika möjligheter att öppet publicera sin forskning. Samtidigt kräver strukturförändringarna en aktiv dialog om finansieringens riktning och ansvar även då det gäller inhemska publikationer.
Samarbete och förtroende
Kärnan i policyarbetet är övertygelsen om att en gemensam riktning och gemensamma åtgärder ger de bästa möjligheterna att uppnå omedelbar öppen tillgång till forskningspublikationer som gynnar både forskningen och samhället. Vi är inte heller ensamma. Allt flera internationellt aktörer och stater ställer det som ett centralt vetenskapspolitiskt mål att uppnå öppen tillgång. Utan ambitiösa mål är det svårt att främja denna viktiga sak.
De inhemska strategiska principerna och målen för öppen tillgång till forskningspublikationer har tagits fram i samarbete mellan styrgruppen för öppen vetenskap och forskning i Finland och expertgruppen i öppen tillgång till forskningspublikationer. Då det gäller tidnings- och konferenspublikationer har två omfattande öppna remisser i februari och maj 2019 avsevärt bidragit till formuleringen av policyutkasten och fört fram forskarsamfundets röst. Dessa strategiska principer och mål definierar det finländska forskarsamfundets gemensamma riktning i arbetet för att främja öppen tillgång.
Policyns struktur
Policyn består av gemensamma principer och delpolicyer. Målen och åtgärderna fastställs i delpolicyerna. I principerna fastställs de allmänna villkoren för strävan efter öppen tillgång till forskningspublikationer. De ger uttryck åt de viktiga principerna som forskningssamfundet bör hålla fast vid för att uppnå öppenhet. Målsättningen i delpolicyerna utgörs närmast av tidsbundna mål och är förbundna med konkreta åtgärder. Den föränderliga internationella omvärlden inverkar på målen och åtgärderna snabbare än på principerna.
Verkställande och uppföljning
Samordningen för öppen vetenskap vid Vetenskapliga samfundets delegation ansvarar för verkställandet av policyn för öppen tillgång till forskningspublikationer. Samordningen har i uppgift att stöda och främja en kontinuerlig diskussion för uppnåendet av målen samt att säkerställa att policyn är aktuell. Policyn ses över följande gång 2022.
Under policyperioden följer undervisnings- och kulturministeriet (UKM) verkställandet av öppen tillgång till vetenskapliga publikationer i Datalagret för forskningsinformation. Varje forskningsorganisation skickar information om sina publikationer med önskad frekvens, dock minst varje år, i samband med rapporteringen till UKM:s datainsamling till publikationsdatatjänsten VIRTA.
Många av åtgärderna i policyn är en fortsättning på redan utfört arbete. Policyn stöder sig således kraftigt på tidigare lösningar och ansvar. Policyn är emellertid framåtblickande och åtgärder har införts särskilt med tanke på framtiden. Av den orsaken har åtgärderna antecknats att börja redan 2020.
Policyn gäller 2020–2025. Under denna tid eftersträvas policyns mål stegvis genom att främja olika åtgärder med beaktande av de särskilda egenskaperna hos olika publikationstyper.
Strategiska principer och ansvar för genomförandet av dem
Princip 1: Hantering av kostnader
De totala kostnaderna2 för tillgång till forskningspublikationer hålls som högst på nuvarande nivå efter övergången till öppen tillgång. I bedömningen av totalkostnaderna beaktas alla nuvarande kostnader och den totala mängden forskning.
Säkerställande och uppföljning av att principen genomförs:
- Kartläggning av utgångsläget: Under 2020 kommer Nationalbiblioteket i samarbete med forskningsorganisationerna att utvärdera forskningsorganisationernas totala kostnader för tillgången till forskningspublikationer. Dessutom kommer Nationalbiblioteket att utvärdera de inhemska vetenskapsförläggarnas kostnader för öppen tillgång. I redogörelsen beaktas redan uppkomna kostnader för öppen tillgång.
- Kontinuerlig uppföljning: Nationalbiblioteket följer varje år upp totalkostnaderna för tillgången till forskningspublikationer och förändringen i kostnadsstrukturen tillsammans med forskningsorganisationerna.
Princip 2: Likvärdig möjlighet att öppet publicera
Alla forskare har en likvärdig möjlighet att öppet publicera sin forskning oberoende av forskningsområde, finansieringsunderlag eller karriärskede.
Säkerställande och uppföljning av att principen genomförs:
- Kartläggning av utgångsläget: Under 2020 kommer Samordningen för öppen vetenskap att bedöma de särskilda utmaningarna i anslutning till forskarnas likvärdiga möjligheter.
- Kontinuerlig uppföljning: Samordningen för öppen vetenskap följer tillsammans med forskningsorganisationerna utvecklingen av de likvärdiga möjligheterna och tar upp olika sätt att öka den likvärdiga möjligheten för öppen publicering.
Princip 3: Enskild bedömning
Vid utvärdering av vetenskapliga publikationer bedöms enskilda forskningspublikationers kvalitet2 och öppen tillgång skilt för sig.
Säkerställande och uppföljning av att principen genomförs:
- Kartläggning av utgångsläget: Under 2020 kommer det att utredas på vilket sätt öppen tillgång till publikationer beaktas i högskolornas och forskningsinstitutens system för utvärdering av forskare för närvarande.
-
Kontinuerlig uppföljning: Koordinering av regelbundna redogörelser för de olika sätt öppen tillgång till publikationer beaktas i högskolornas och forskningsinstitutens system för utvärdering av forskare.
- a) Publikationsforum följer upp den öppna tillgången i publikationskanalerna samt deras samband med publikationskanalernas genomsnittliga kvalitetsnivå.
- b) Rekommendationen för ansvarsfull utvärdering av forskare fastställer noggrannare vilken betydelse öppen tillgång till forskningen har i utvärderingen.Publikationer-not-4
Princip 4: Dynamisk bedömning
Vid utvärdering av forskare och forskning beaktas föränderliga och nya publiceringsformer som möjliggörs av öppen tillgång.
Säkerställande och uppföljning av att principen genomförs:
- Kartläggning av utgångsläget: Under 2020 utreds på vilket sätt nya former av öppen publicering beaktas i högskolornas och forskningsinstitutens system för utvärdering av forskare.
-
Kontinuerlig uppföljning: Det utreds regelbundet på vilket sätt nya former av öppen publicering beaktas i högskolornas och forskningsinstitutens system för utvärdering av forskare.
- a) Forskningsorganisationer och forskningsfinansiärer förbinder sig att beakta öppenhet i sin utvärdering. I rekommendationen för ansvarsfull utvärdering av forskare fastställs öppenhet och utvärdering av forskningsresultat, inklusive data och forskningsmetoder, noggrannare. Öppen tillgång till forskningsdata behandlas noggrannare i en egen policy.
Delpolicy för öppen tillgång till journal- och konferensartiklar
Policyn träder i kraft den 1 januari 2020. De strategiska målen förutsätter att åtgärderna börjar verkställas omedelbart. Tidpunkten för när flera av målen är avsedda att uppnås infaller emellertid 2022 eller senare.
Definitioner
Policyn för tidnings- och konferensartiklar gäller inhemska och internationella referentgranskade vetenskapliga tidnings- och konferensartiklar (UKM:s klassificering av publikationstyp A, med undantag av A3), vilka skickas för övervägande om publicering 1.1.2022 eller senare och
- där alla författare arbetar i en finländsk forskningsorganisation2, har anslutit sig till en sådan eller arbetar med stöd av finansiering från en finländsk forskningsfinansiär3
eller
- är den korresponderande författaren4 (i allmänhet corresponding author) är en forskare som arbetar i en finländsk forskningsorganisation, som är affilierad till en sådan eller som arbetar med stöd av finansiering från en finländsk forskningsfinansiär5.
I denna policy avses med forskare en forskare som arbetar i en finländsk forskningsorganisation, som har anslutit sig till en sådan eller som arbetar med stöd av finansiering från en finländsk forskningsfinansiär.
Med omedelbar öppenhet avses publicering av en referentgranskad6 version av en artikel som en öppen publikation i utgivarens/förläggarens kanal eller parallellpublicering i forskarens/forskningsorganisationens kanal utan att förläggaren kräver embargo. Omedelbar öppen tillgång tar inte någon direkt ställning till den fortsatta rätten att använda publikationerna, utan den fastställs separat.
Strategiska principer och ansvar för genomförandet av dem
| Type | DocumentType: |
|---|---|
| Name (fi) | |
| Name (sv) | |
| Name (en) | |
| Description (fi) | |
| Description (sv) | |
| Description (en) | |
| Field | Domain: |
| Validity start | |
| Validity End | |
| Tags | |
| Has part | |
| Is part of |
Sections No sections yet!
Mål 1: Nya vetenskapliga artikel- och konferenspublikationer omedelbart öppet tillgängliga.
Senast år 2022 är alla nya vetenskapliga artikel- och konferenspublikationer omedelbart öppet tillgängliga.2
Åtgärder som krävs för att uppnå målet:
- FinELibs tidskrifter har rätt att publicera alla artiklar som är öppna eller parallella vid tidpunkten för publiceringen.. Senast 2022 innehåller FinELibs avtal med vetenskapliga tidskrifter rätten att publicera alla artiklar som öppna eller att parallellpublicera dem vid publiceringstidpunkten.
- Omedelbar öppenhet i direkta avtalsförhandlingar. Forskningsorganisationerna strävar efter att uppnå omedelbar öppenhet i sina direkta avtalsförhandlingar med de förläggare som inte omfattas av FinElibs avtal.
- Godkännande av rimliga avgifter för öppenhet. Forskningsorganisationerna kan godkänna skäliga avgifter som garanterar öppen tillgång till enskilda artiklar i de fall då det inte ingåtts ett skilt avtal med förläggaren.
- Forskningsorganisationer möjliggör parallellpublicering. Forskningsorganisationerna gör det möjligt att parallellpublicera i egna digitala arkiv eller i arkiv som tillhandahålls av andra, genom vilket man strävar efter omedelbar öppen tillgång i de fall då det inte är möjligt att publicera artikeln öppet i utgivarens kanaler till skäliga kostnader.Publikationer-not-11
- Öppen tillgång utbildning och support. Forskningsorganisationerna erbjuder sina forskare utbildning och stöd i anslutning till öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och ser till att forskare lätt kan få information om de publiceringskanaler som uppfyller villkoren på omedelbar öppen tillgång inom de forskningsområden som är väsentliga för forskningsorganisationen.
- Hantering skapar förutsättningar för öppen tillgång. Forskningsorganisationernas och forskningsgruppernas ledning skapar förutsättningar för öppen tillgång till forskningspublikationer, vilka tar hänsyn till organisationens karaktär.
- Prioritering av publiceringskanaler som möjliggör öppen tillgång. Forskarna prioriterarPublikationer-not-12 att skicka sin forskning till publiceringskanaler som möjliggör omedelbar öppen tillgång (bl.a. kanaler för öppen tillgång och parallellpublicering).
- Forskningsfinansiärer gör det möjligt att inkludera kostnader i finansieringen. Forskningsfinansiärerna gör det möjligt att inkludera kostnaderna för öppen tillgång i finansieringen.
- Fastställande av rimliga åtgärder för artikelavgifter. Koordinerat av Samordningen för öppen vetenskap, forskningsorganisationerna och forskningsfinansiärerna fastställer mätare med vilka artikelavgifternas (Article Processing Charges, dvs. APC) skälighet bedöms. Mätarna fastställs enligt den internationella utvecklingen (t.ex. Plan S).
- Skapa en verksamhetsmodell för utveckling av nya och nya typer av öppna publiceringskanaler. Forskningsorganisationer och finansiärer skapar en gemensam verksamhetsmodell för att delta i utvecklandet av nya och nya former av öppna publiceringskanaler och att stöda existerande kanaler att bli mer öppna på ett hållbart sätt samt att etablera de kanaler som redan möjliggör öppen tillgång.
Mål 2: De vetenskapliga publiceringskanalernas och publikationernas totalpris är transparenta och offentliga
De vetenskapliga publiceringskanalernas och publikationernas totalpris är transparenta och offentliga
Åtgärder som krävs för att uppnå målet:
- FinELib publicerar avtalen som ingåtts med förläggarna av vetenskapliga tidskrifter, inklusive deras totalpris.. FinELib publicerar avtalen som ingåtts med förläggarna av vetenskapliga tidskrifter, inklusive deras totalpris.Publikationer-not-13
- UKM fortsätter att samla in prisinformation. UKM fortsätter att samla in prisinformation även om det material som forskningsorganisationerna beställer direkt.
- FinELib registrerar vetenskapliga tidskriftskontrakt i ESACs avtalsregister. FinELib för in de avtal som det ingått med vetenskapliga tidskrifter och som lämpar sig för det internationella ESACsPublikationer-not-14 avtalsregister.
- Avtalsvillkoren gör det möjligt att offentliggöra prisinformation. Forskningsorganisationerna eftersträvar avtalsvillkor som gör det möjligt att publicera prisuppgifter.
- Finlands APC-avgifter finns med i OpenAPC. Forskningsorganisationerna och FinELib ser till att uppgifter om Finlands APC-avgifter senast 2022 finns med i OpenAPCPublikationer-not-15 .
- Totalpris för de vetenskapliga publikationer som har sin hemort i Finland är transparenta och offentligt tillgängliga. Totalpris för de vetenskapliga publikationer som har sin hemort i Finland är transparenta och offentligt tillgängliga.
Mål 3: CC-licens för nya forskningspublikationer för att skydda forskarens rättigheter
Senast 2022 fastställs alla nya forskningspublikationer med en CC-licens som garanterar öppen tillgång i syfte att trygga forskarens rättigheter.
Åtgärder som krävs för att uppnå målet:
-
FinELibs vetenskapliga tidskriftsavtal omfattar rätten att publicera alla artiklar öppna. Senast 2022 innehåller FinELibs avtal med vetenskapstidskrifter rätten att publicera alla artiklar som öppna med en Creative Commons (CC)-licens.
- a) Om parallellpublicering används för att möjliggöra öppen tillgång, ska även då en CC-licens som garanterar öppenhet användas.
- Rekommenderas det att metadatan öppnas med CC0-licens. För att säkerställa överföringen av publikationsinformationen rekommenderas det att metadatan öppnas med CC0-licens.
- Vetenskapliga samfundens delegation koordinerar licensutbildning för forskare och forskningens stödtjänster. Vetenskapliga samfundens delegation koordinerar licensutbildning för forskare och forskningens stödtjänster tillsammans med Förbundet för vetenskapspublicering i Finland, Finlands CC-grupp och forskningsorganisationerna.Publikationer-not-16
- Forskningsorganisationer tillhandahåller utbildning och support till öppna licenser. Forskningsorganisationerna erbjuder sina forskare utbildning och stöd i anslutning till öppna licenser. Dessutom ser de till att forskaren lätt kan få tillgång till information om publiceringskanalernas licensmöjligheter inom de forskningsområden som är väsentliga för forskningsorganisationen.
-
Forskarna prioriterar att skicka sin forskning till de publiceringskanaler där CC-licensen kan användas. Forskarna prioriterarPublikationer-not-17 att skicka sin forskning till de publiceringskanaler där CC-licensen kan användas.
- a) Användningen av CC BY-licens rekommenderas som första alternativ.
Mål 4: Nationell publikationsmodell för omedelbar öppen tillgång
Forskningssamfundet skapar en samfinansierad publiceringsmodell som möjliggör omedelbar öppen tillgång till forskningsartiklar som publiceras i Finland.
Åtgärder som krävs för att uppnå målet:
-
Vetenskapliga samfundens delegation faciliterar framtagandet av en samfinansierad och hållbar publiceringsmodell.. Senast 2020 faciliterar Vetenskapliga samfundens delegation framtagandet av en samfinansierad och hållbar publiceringsmodell.
- a) Vetenskapliga samfundens delegation bär ansvar för utvecklandet och upprätthållandet av den befintliga Journal.fi-tjänsten som är avsedd för redigering och publicering av vetenskapstidskrifter. Tjänsten resurseras av UKM.
- Forskningsorganisationerna och forskningsfinansiärerna förbinder sig att vara jämlika i utvärderingen av forskarna då det gäller det publicerade språket. Forskningsorganisationerna och forskningsfinansiärerna förbinder sig att vara jämlika i utvärderingen av forskarna då det gäller det publicerade språket.
-
Ser de inhemska utgivarna av vetenskapstidskrifter till att deras publikationer finns tillgängliga under en lång tid på ett hållbart sätt. Senast 2022 ser de inhemska utgivarna av vetenskapstidskrifter till att deras publikationer finns tillgängliga under en lång tid på ett hållbart sätt.
- a) Utgivarna kan lägga ut ordnandet av långtidsbevarandet på en annan pålitlig aktör.
Delpolicy för öppen tillgång till lärdomsprov
Strategiska principer
Denna delpolicy för öppen tillgång till lärdomsprov följer, där det är relevant, de strategiska principer som fastställts dels i den nationella policyn för öppen tillgång till forskningspublikationer och dels i den nationella policyn för öppen utbildning och öppna lärresurser.
Inledning
I Deklarationen för öppen vetenskap och forskning konstateras att "[a]nsvarsfull öppenhet är en del av forskningssamfundets vardag genom hela forskningsprocessen. Forskningsorganisationerna har utvärderingspraxis, incitament och tjänster som stöder öppen vetenskap och forskning." 7 Detta gäller också lärdomsprovsprocessen, och denna delpolicy omfattar alla lärdomsprov som genomförs vid högskolor (kandidatavhandlingar som leder till examen, avhandlingar pro gradu, lärdomsprov för fördjupade studier i medicin, odontologi och veterinärmedicin, examensarbeten för yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen, licentiatavhandlingar samt doktorsavhandlingar).Forskningens öppenhet möjliggör bredare användning av forskningsresultat i forskningssamfundet och samhället, vilket ökar den forskningsbaserade kunskapens genomslag, bildning och innovation.
Forskningsprocessens öppenhet och transparens främjer också forskningens kvalitet. Sett ur yrkeshögskolesynvinkel kräver och demonstrerar ett lärdomsprov sakkunskap, och det beaktar också olika aspekter på arbetslivets utmaningar. Därmed kan öppenhet ses som särskilt värdefullt ur ett yrkesperspektiv. Delpolicyn för öppen tillgång till lärdomsprov är utformad för att tillgodose dessa grundläggande mål ur lärdomsprovens perspektiv.Utgångspunkten är att ett lärdomsprov som görs vid en offentlig läroanstalt är en offentlig handling 8 Att ett lärdomsprov är offentligt innebär att dess metadata är tillgängliga och att lärdomsprovet är tillgängligt direkt eller på begäran. Enligt ett beslut i Norra Finlands förvaltningsdomstol 2019 begränsar upphovsrätten inte rätten att lämna ut information om en offentlig handling, och upphovsmannens tillstånd krävs inte för att göra detta 9 lärdomsprov är offentliga, men förutom offentlighet behövs åtgärder och kompetens inom såväl både publiceringsom utbildning för att främja öppenhet. Öppenhet är en grundläggande värdering inom vetenskap och forskning och också en del av ansvarsfull forskning och undervisning. Syftet med omedelbar öppen tillgång är att höja den vetenskapliga nivån och öka vetenskapens och forskningens samhälleliga genomslag 10 Enligt undervisnings och kulturministeriets anvisningar 11 ska universitet och yrkeshögskolor se till att lärdomsprov inte innehåller sekretessbelagt material och att lärdomsprov är offentliga direkt efter att de godkänts. Om ett lärdomsprovs forskningsmaterial innehåller konfidentiellt material ska det placeras i en separat bilaga och inte i det offentliga lärdomsprovet. Offentlighetslagen definierar vilken information som ska hållas hemlig 12 Försvarshögskolan och Polisyrkeshögskolan kan vid behov avvika från offentlighetskravet för lärdomsprov med hänvisning till sekretess.Att ett lärdomsprov är öppet tillgängligt innebär att det finns på nätet utan kostnad. I vissa discipliner kan lärdomsprov innehålla delar som inte kan göras öppet tillgängliga, till exempel evenemang eller konstnärliga verk. I praktiken är det främst den arkiverbara delen av lärdomsprovet som kan öppnas.Öppen tillgång och graden av öppenhet är upp till upphovspersonen, men organisationen och handledaren bör säkerställa att alla upphovspersoner har möjlighet att öppna sina lärdomsprov och att avgöra graden av öppenhet, bland annat genom att tillhandahålla infrastruktur och vägledning som möjliggör detta.Lärdomsprov är i princip inte publikationer, men doktorsavhandlingar är också forskningspublikationer. På samma sätt är artiklar som ingår i lärdomsprov publikationer, och då tillämpas Policyn för öppen tillgång till forskningspublikationer. Lärdomsprov görs vanligen öppet tillgängliga i ett publikationsarkiv (t.ex. Theseus, organisationens publikationsarkiv).
Anvarsfullt öppnäde av lärdomsprov
Till högskolornas uppgifter hör att ge handledare och upphovspersoner stöd och vägledning i att göra lärdomsprov öppet tillgängliga på ett ansvarsfullt sätt. En viktig del av detta är anvisningar om vilka lagar (bland annat dataskyddsförordningen, upphovsrättslagen) och principer för god vetenskaplig praxis som bör följas vid när lärdomsprov publiceras och eventuellt görs öppet tillgängligt. Anvisningarna bör informera bland annat om att man vid publicering och öppnande av lärdomsprov bör respektera eventuella tredje parters upphovsrättigheter, till exempel vad gäller bilder, och om att man bör respektera forskningspersonernas integritet.Högskolorna bör säkerställa att handledare och upphovspersoner får tillräckligt med stöd och vägledning för att uppfylla de som gäller för alla lärdomsprov. Minimikraven för digital tillgänglighet anges i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster, och dessutom är tillgänglighet ett krav enligt den tredje principen i den nationella policyn för öppen utbildning och öppna lärresurser. Stödet inkluderar till exempel mallar för tillgängliga lärdomsprov.Högskolorna bör också ge stöd och vägledning vid val av lämplig licens om upphovspersonen beslutar att göra sitt lärdomsprov öppet tillgängligt. När ett lärdomsprov öppnas bör man i huvudsak använda Creative Commonslicenser (CClicenser, se ordlistan), eftersom de används i stor utsträckning och ger läsaren tydlig information om hur hen får använda lärdomsprovets. För att göra ett lärdomsprovs metadata öppet tillgängliga är det i allmänhet bäst att använda en CC0licens, som möjliggör enkel distribuering av metadata från ett system till ett annat.Det är handledarens ansvar att med hjälp av universitetets anvisningar och stöd vägleda upphovspersonen i frågor som rör ansvarsfull öppen tillgång. I sista hand är det upphovspersonens ansvar att följa de givna instruktionerna.
Meriter och andra fördelar med att göra ett lärdomsprov öppet tillgängligt
Ett öppet tillgängligt lärdomsprov når en bredare publik, och öppenheten ökar verkets genomslagskraft, eftersom andra studenter och forskare kan dra nytta av det arbete som redan gjorts. Förtjänster inom öppen vetenskap, till exempel att göra forskningsmaterial, metoder och publikationer öppet tillgängliga, bör beaktas i större utsträckning vid utvärdering, och nationella och internationella rekommendationer syftar till att minska vikten av citeringar i olika utvärderingar. 13 Ett öppet tillgängligt lärdomsprov hittar läsare också utanför forskningssamfundet och kan användas som ett visitkort och en demonstration av färdigheter i början av karriären. Både företag och sakkunnigorganisationer kan använda resultaten för praktiska lösningar och utvecklingsarbete. Eftersom samhälleligt genomslag är en viktig del av det akademiska meriteringssystemet, kommer användning av lärdomsprovet utanför forskningsvärlden att gynna också författaren. Ur högskolornas perspektiv är öppet tillgängliga lärdomsprov en återspegling av den kunskap som produceras inom utbildningarna samt av effektiviteten och kvaliteten på högskolornas verksamhet 14 Att göra ett lärdomsprov öppet tillgängligt samt graden av öppenhet är alltid upp till upphovspersonen, som då bör beakta potentiella samarbetspartners samt lagstiftning. Därmed är öppen tillgång inte direkt meriterande för lärdomsprovets handledare.
Mål och åtgärder
Ordlista
Arkiverbarhet: Arkiverbarhet: Den arkiverbara delen av ett lärdomsprov innefattar allt det, vars publiceringsform eller format möjliggör digitalt långtidsbevarande (länk på finska). Inom vissa läroämnen kan det finnas lärdomsprov med delar som inte kan arkiveras, till exempel evenemang eller konstverk
Artikelavgift: En avgift som utgivaren av en tidskrift med öppen tillgång kan ta ut av författaren eller dennes organisation. Artikelavgifter kan tas ut av fullständigt öppet tillgängliga tidskrifter (s.k. gold open access) eller av hybridtidskrifter, där endast en del av innehållet är öppet tillgängligt. (Vetenskapstermbanken)
Creative Commons: Creative Commons, världens vanligaste öppna licenssystem, skapades 2001. Det är den rekommenderade licensen för öppet tillgängligt material i många länder. Creative Commons-licenser (länk på finska) är utformade för att vara lätta att använda och för-stå. Upphovspersonen väljer licens enligt sina egna mål sättningar. Utgångspunkten är att en CC-licens innehåller en oåterkallelig världsomspännande rätt att vidaredistribuera materialet. Genom att välja lämpliga ytterligare villkor bland de fyra nedan kan upphovspersonen begränsa dessa rättigheter på det sätt som hen anser lämpligt. Inga ytterligare begränsningar eller villkor kan knytas till CC-licensen. Läs mer: https://creativecommons.org/
Datahanteringsplanen: Datahanteringsplanen (DMP, Data Management Plan) är ett formellt och dynamiskt dokument som anger hur resurser hanteras under och efter ett lärdomsprov. Planen inkluderar t.ex. forskningsmaterial, analyssteg (t.ex. protokoll, algoritmer, procedurer), enheter och verktyg (t.ex. labbutrustning, reagen-, infrastruktur, programvara), övrig relevant dokumentation, versionshantering, bevarande, tjänster, villkor och bestämmelser samt öppen utveckling och delning av forskningsdata, -metoder och -infrastrukturer. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2023, 33.)
Embargo: Begränsning, enligt vilken fri användning av materialet börjar först efter en reglerad väntetid efter att t.ex. en publikation kommit ut.
FAIR-principerna: FAIR-principerna har som mål att göra forskningsmaterial sökbart (Findable), tillgängligt (Accessible), interoperabelt (Interoperable) och återanvändbart (Reusable). Detta främjar effektiv tillgång till kunskap samt vetenskapliga upptäckter. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2023, 33.)
Företagssamarbete: Med företagssamarbete avses samarbete mellan forskningsorganisationer och företag med eller utan vederlag. Samarbete kan variera mellan inofficiell växelverkan till organiserat samarbete. Samarbetsformer är bl.a. avtalsforskning, beställningsforskning, utbildning och konsultation. Samarbete kan finansieras av en organisation inom den offentliga eller privata sektorn.
Metadata: Med metadata avses beskrivande och sammanfattande information om forskningsmaterialets kontext, innehåll och struktur, behandling och/eller hantering samt insamling av det.
Offentlig: se Öppnande
Publikationsarkiv: Ett tekniskt system för lagring och öppen nätpublicering av vetenskapliga publikationer samt tjänster uppbyggda kring det. (Vetenskapstermbanken)
Rovpublikation: En tidskrift eller annan publikation som utger sig för att vara vetenskaplig men som försummar en vetenskaplig utgivares ansvar gällande till exempel sakkunniggranskning och baserar sin verksamhet på aggressiv marknadsföring och avgifter som tas ut av författare. (Vetenskapstermbanken)
Tillgång: Tillgång avser t.ex. att information i en allmän handling är tillgänglig, dvs. att informationen i handlingen kan användas vid önskad tidpunkt och på önskat sätt. En tillgänglig handling kan vara t.ex. öppet tillgänglig eller tillgänglig på begäran.
Tillgänglighet: Digital tillgänglighet innebär att stödja likvärdighet och delaktighet, alltså att “så många som möjligt kan använda webbtjänster så enkelt som möjligt och att tillgänglighet beaktas i planeringen och genomförandet av tjänsterna” (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2021, 9). Offentliga handlingar, t.ex. lärdomsprov, är tillgängliga. Till tillgänglighet hör gott tek-niskt genomförande, användarvänlighet och begripligt innehåll. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2021, 9–10).
Öppen licens: Ett färdigt formulerat användningstillstånd, vars användarvillkor måste uppfyllas för att materialet ska få användas. Alla kan läsa öppet publicerat material. Den som vill använda materialet offentligt måste följa licensvillkoren. Mottagaren av verket kan alltså följa villkoren i den öppna licensen, vilket inkluderar t.ex. angivande av upphovsperson och källa på det sätt som upphovspersonen formulerat. Mottagaren erhåller de rättigheter som licensen ger (t.ex. rätt till att distribuera vidare och modifiera) genom att följa villkoren i licensen. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2020, 2; på finska)
Öppnande: Att göra ett lärdomsprov öppet tillgängligt innebär att den arkiverbara delen av avhandlingen publiceras på nätet utan kostnad. Ett lärdomsprovs offentlighet i sin tur innebär att dess metadata föreligger och att lärdomsprovet är tillgängligt direkt eller på begäran. Ett offentligt lärdomsprov är alltså inte nödvändigtvis öppet tillgängligt.
| Type | DocumentType:Policy |
|---|---|
| Name (fi) | Oppimisen ja oppimateriaalien sekä tutkimusjulkaisujen avoimuus. Korkeakoulu- ja tutkimusyhteisön kansallinen linjaus ja toimenpideohjelma 2021–2025: Opinnäytetöiden avoimuuden osalinjaus |
| Name (sv) | Öppen utbildning och öppna lärresurser samt öppen tillgång till forskningspubliktioner. Policy och åtgärdsprogram för det finländska högskole- och forskarsamfundet 2021–2025: Delpolicy för öppen tillgång till lärdomsprov |
| Name (en) | Open education and educational resources, open access to scholarly publications. National policy and executive plan by the higher education and research community for 2021–2025: Policy component for open access to theses |
| Description (fi) | Tutkimuksen avoimuudella mahdollistetaan tutkimustulosten laajempi käyttö tutkimusyhteisössä ja yhteiskunnassa, mikä lisää tutkitun tiedon vaikuttavuutta, sivistystä ja innovaatioita. Avoimuuden ja prosessin läpinäkyvyyden on tarkoitus myös tukea tutkimuksen laatua. Ammattikorkeakoulukontekstissa opinnäytetyö on asiantuntemusta edellyttävä ja osoittava tehtävä, jossa huomioidaan työelämän haasteiden näkökulmat, jolloin avoimuudesta voidaan katsoa olevan hyötyä erityisesti ammatillisesta näkökulmasta. Opinnäytetöiden avoimen saatavuuden osalinjaus on tehty palvelemaan näitä perustavoitteita opinnäytetöiden näkökulmasta. |
| Description (sv) | Öppenhet i forskning möjliggör bredare användning av forskningsresultat i forskningssamfundet och samhället, vilket ökar den forskningsbaserade kunskapens genomslag samt bildning och innovation. Processens öppenhet och transparens ska också främja forskningens kvalitet. Sett ur yrkeshögskolesynvinkel kräver och demonstrerar ett lärdomsprov sakkunskap, och det beaktar också olika aspekter på arbetslivets utmaningar. Därmed kan öppenhet ses som särskilt värdefullt ur ett yrkesperspektiv. Delpolicyn för öppen tillgång till lärdomsprov är utformad för att tillgodose dessa grundläggande mål ur lärdomsprovens perspektiv. |
| Description (en) | Open science enables a broader use of research results by the research community and society, thus increasing the impact of research as well as the level of scholarship and innovation in society. Openness and the transparency of the process are also intended to support the quality of research. In the context of universities of applied sciences, a thesis is a task that requires and demonstrates expertise and takes into account aspects of the challenges of working life, thus making openness particularly useful from a professional point of view. The policy component on open access to theses has been developed to serve these basic objectives from the perspective of theses. |
| Field | Domain:ScholarlyPublications |
| Validity start | 2020 |
| Validity End | 2025 |
| Tags | |
| Has part | Opinnäytetyöt/Section 1 |
| Is part of |
Sections No sections yet!
Mål 1: Lärdomsprov är öppet tillgängliga.
Alla lärdomsprov som godkänns från och med 2025 är öppet tillgängliga.
Åtgärder som krävs för att uppnå målet:
- Likvärdig möjlighet att publicera sitt lärdomsprov öppet tillgängligt. Alla har likvärdig möjlighet att göra sitt lärdomsprov öppet tillgängligt, oavsett till exempel betyg, forskningsområde, finansiering eller karriärskede.
- Stöd och vägledning i att göra lärdomsprov öppet tillgängliga på ett ansvarsfullt sätt. Senast 2025 ger högskolorna handledare och upphovspersoner stöd och vägledning i att göra lärdomsprov öppet tillgängliga på ett ansvarsfullt sätt. Handledare och upphovspersoner har de färdigheter som krävs för att öppna lärdomsprov på ett ansvarsfullt sätt.
-
CC-licenser. Högskolorna rekommenderar att Creative Commons-licens för lärdomsprovens arkiverbara delar, med beaktande av upphovsrättslagen. Beroende på läroämne kan även andra öppna licenser användas, till exempel licenser för öppen källkod.
- Högskolorna tar fram anvisningar för handledare och upphovspersoner om hur man öppnar avhandlingar på ett ansvarsfullt sätt.
- Organisationerna tillhandahåller stöd för handledare och upphovspersoner gällande val av lämplig öppen licens. Tredje parts rättigheter måste beaktas vid licensiering
-
Metadata publiceras med en CC0-licens. Metadata för lärdomsprov, med undantag för sammanfattningar, publiceras öppet tillgängliga med en CC0-licens.
- Organisationerna tillhandahåller stöd och vägledning för generering av metadata.
- Avtalsmall för lärdomsprov som genomförs i samarbete med företag och andra organisationer. Senast 2025 tillhandahåller högskolan en avtalsmall för lärdomsprov som genomförs i samarbete med företag och andra organisationer (t.ex. forskningsinstitut). Som en del av avtalsmallen fastställs villkor för öppenhet.
- En avtalsmall för gemensamt upphovsmannaskap. Senast 2024 tillhandahåller högskolan en avtalsmall för gemensamt upphovsmannaskap i lärdomsprov. Med hjälp av avtalsmallen fastställs villkor för öppenhet.
-
Stöd och utbildning till handledare och upphovspersoner i hantering av forskningsmaterial. Från och med 2025 stödjer och utbildar högskolan handledare och upphovspersoner i hantering av forskningsmaterial. Upphovspersonen upprättar en datahanteringsplan i den omfattning som lärdomsprovets nivå kräver, om lärdomsprovet behandlar forskningsmaterial.
- Både handledaren och lärdomsprovets upphovsperson har kunskap om FAIR-principerna och kan tillämpa dem. Organisationen tillhandahåller stöd gällande principerna, till exempel i form av anvisningar. Om forskningsmaterial som ingår i lärdomsprovet öppnas, görs det i enlighet med Policyn för öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder.
- Tillgänglighetskraven gäller alla lärdomsprov. Tillgänglighetskraven gäller alla lärdomsprov. Högskolorna tillhandahåller lärdomsprovets upphovsperson en tillgänglig mall för textmaterial samt anvisningar och stöd för dess användning. Stöd ges också för andra former av lärdomsprov, så att upphovspersonerna kan göra dem tillgängliga.
-
För artiklar tillämpas Delpolicyn för öppen tillgång till journal- och konferensartiklar. För artiklar som ingår i lärdomsprov tillämpas Delpolicyn för öppen tillgång till journal- och konferensartiklar.
- Högskolorna tillhandahåller stöd och mallar för att inhämta återpubliceringstillstånd för artiklar som ska ingå i ett lärdomsprov.
- Fördröjd publicering (embargo) bör undvikas i artikelbaserade lärdomsprov.
- Upphovspersonernas kännedom om rovförlag och deras verksamhetssätt ökas.
-
Rimliga kostnader för öppen publicering av lärdomsprov strävas efter att täckas. Högskolorna strävar efter att täcka rimliga kostnader för öppen publicering av lärdomsprov (t.ex. artikelavgifter, Teosto-avgifter).
- Lärdomsprovets upphovsperson informeras om öppna publiceringskanaler där artiklar kan publiceras utan artikelavgift.
- Publikationsarkiv för öppen publicering av lärdomsprov. Högskolorna tillhandahåller ett publikationsarkiv för öppen publicering av lärdomsprov (t.ex. organisationens eget publikationsarkiv, Theseus).
- Portfolior och lärdomsprov som innehåller tidigare lärresultat. För portfolior och lärdomsprov som innehåller tidigare lärresultat kan Policyn för öppen utbildning och öppna lärresurser tillämpas. Tidigare kunnande eller lärdomsprov identifieras och erkänns vid behov.
Ordlista
Öppen tillgång: Publikationen kan i sin helhet laddas ner via Internet och läsas, skrivas ut och kopieras i minst icke-kommersiellt syfte utan begränsningar eller avgifter.
CC-licens: Creative Commons licensen är en internationell licensstandard, med hjälp av vilken upphovsmannen kan dela en del av sina upphovsrätt och ge dem som använder, tittar på eller tar del av verket önskade friheter. Se närmare: https://creativecommons.fi
Embargo: Begränsning, enligt vilken fri användning av materialet börjar först efter en reglerad väntetid efter att t.ex. en publikation kommit ut.
FinElib: FinElib – allmänna bibliotek och vars syfte är att trygga och förbättra tillgången till elektroniskt material.
Rätt till fortsatt användning: Rätt till fortsatt användning – Rätt att kopiera och sprida forskningsresultat vidare och att använda det som en del av nya arbeten på så sätt att det hänvisas till den ursprungliga källan enligt god vetenskaplig praxis. Med fortsatt användning avses utnyttjande av material som någon annan har sammanställt för ett annat ändamål. Vid fortsatt användning används ofta också andra metoder än dem som de ursprungliga forskarna har använt. Till fortsatt användning hänvisas ofta också med termen sekundäranalys.
Publikation: Forskningsresultat som getts ut i en publiceringskanal.
Övervägande om publicering: Publiceringskanalens bedömning och beslut om ett utkast ska publiceras.
Publiceringskanal: Medium via vilken en publikation når läsarna och som kräver ett publiceringsbeslut av publiceringskanalens innehavare.
Publiceringskanal: Medium via vilken en publikation når läsarna och som kräver ett publiceringsbeslut av publiceringskanalens innehavare.
Insamling av publikationsinformation: Insamling av publikationsinformation – Insamling av finländsk publikationsdata enligt vad som fastställts av undervisnings- och kulturministeriet. Undervisnings- och kulturministeriet använder uppgifterna för handledning av högskolor samt i beredningen av vetenskapspolitik.
Konferenspublikation: En publikation som grundar sig på en föreläsning som hållits vid ett vetenskapligt möte.
Långtidsbevarande: Säkerställandet av att vetenskapliga publikationer och deras metadata finns tillgänglig och kan läsas, förstås och användas även långt in i framtiden.
Preprint: Ett icke referentgranskat publikationsutkast som lagrats i en offentligt tillgänglig databas.
Parallellpublicering: Lagring av en publikation eller ett utkast som godkänts för publicering öppet tillgängligt i ett digitalt arkiv som är oberoende av den ursprungliga utgivaren.
Avtal med en vetenskapstidskrift: Avtal om e-material som FinElib-konsortiet bestående av finländska högskolor, forskningsinstitut och allmänna bibliotek förhandlat fram för det finländska forskarsamfundet.
Datalagret för forskningsinformation: Datalagret för forskningsinformation sammanställer och förmedlar information om forskning som görs i Finland, t.ex. publikationer, forskningsmaterial, forskningsinfrastrukturer, forskare och forskningsprojekt. CSC – Tieteen tietotekniikan keskus oy (Centret för finländsk expertis inom IT för forskning, utbildning, kultur och offentlig förvaltning) bygger det riksomfattande datalagret för forskningsinformation på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. Se närmare: forskning.fi.
Forskningsresultat: En yttring som kan individualiseras och som förmedlar information om utförd forskning och uppnådda resultat.
Forskarsamfund: Det finländska forskarsamfundet utgörs av
- Enskilda finländska och utländska forskare och doktorstuderande, vilka har anslutit sig till ovan nämnda forskarorganisationer och stipendieforskare som har anslutit sig till forskarorganisationer eller vilkas arbeten finansieras av en finländsk forskningsfinansiär
- Forskningsorganisationer, t.ex. universitet, yrkeshögskolor och forskningsinstitut med sina forskningsgrupper
- Forskningsfinansiärer, vilka är specialiserade på att finansiera vetenskaplig forskning, t.ex. Finlands Akademi, Business Finland och ett stort antal privata stiftelser och fonder.
- Tjänsteproducenter som utvecklar infrastrukturer för öppen vetenskap, t.ex. CSC
- Vetenskapliga sällskap
- Vetenskapliga akademier
- Vetenskapliga bibliotek, arkiv och tjänsteleverantörer
- Förläggare av vetenskapliga publikationer
Källor
- cOAlition S (2019): Plan S.
- DORA-deklarationen
- EUE (2016): Konkurrenskraftsrådets beslut om öppna publikationer 2020.
- European Commission (2018): Open Science Policy Platform recommendations.
- European Commission (2018): Commission Recommendation (EU) 2018/790 of 25 April 2018 on access to and preservation of scientific information.
- OA2020-Initiative
- Forskningsetiska delegationen (2018): Att komma överens om upphovsmannaskapet till vetenskapliga publikationer
| Type | DocumentType: |
|---|---|
| Name (fi) | |
| Name (sv) | |
| Name (en) | |
| Description (fi) | |
| Description (sv) | |
| Description (en) | |
| Field | Domain: |
| Validity start | |
| Validity End | |
| Tags | |
| Has part | |
| Is part of |
Sections No sections yet!