Tutkimusdatan avoin saatavuus/sv

Öppen tillgång till forskningsdata

Denna nationella delpolicy är det finländska forskningssamfundets gemensamma vägvisare för att främja öppen tillgång till forskningsdata. Delpolicyn gäller inte övriga forskningsmaterial eller -metoder, som i enlighet med policystrukturen kan behandlas i separata delpolicyer. Delpolicyn för öppen tillgång till forskningsdata gäller i första hand forskningsdata som har producerats eller använts som en del av en forsknings- eller utvecklingsprocess från och med 1.7.2021, och

• vars forskare arbetar i eller är affilierad vid en finländsk forskningsorganisation och/eller forskare som har finländsk forskningsfinansiering,
  

eller

• där forsknings- eller utvecklingsprojekt i samband med vilket forskningsdata samlas in och används, hör till en finländsk forskningsorganisation och/eller har finländsk forskningsfinansiering.

Åtgärderna nedan tar inte ställning till organisationernas lösningar, så det är organisationernas uppgift att planera en helhet utgående från sina egna förutsättningar.

Mål 1: Strategiskt ledarskap och beslutsfattande

Forskningsorganisationerna har organiserat, strukturerat och fördelat ansvaret för den strategiska ledningen av forskningsdatahantering samt för beslutsfattandet på organisationsnivå.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Tydligt och transparent ansvar och beslutsfattande. Forskningsorganisationen säkerställer att ansvarsfördelningen och beslutsfattandet i anslutning till hantering av forskningsdata samt till produktion, användning och utveckling av datatjänster är tydliga och transparenta.

Mål 2: incitament och uppföljning

Forskningsorganisationerna främjar öppenhet, återanvändning och ansvarsfull hantering av forskningsdata genom att skapa incitament och uppföljning.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Incitament. Forskningsorganisationen utvecklar aktivt incitament som möjliggör publicering och återanvändning av forskningsdata,
2. indikatorer och uppföljningsmetoder. Forskningsorganisationen utvecklar indikatorer och uppföljningsmetoder för ansvarsfull datahantering.

Mål 3: Datahanteringsplaner

Senast år 2023 har alla forsknings- och utvecklingsprojekt som inleder sin verksamhet datahanteringsplaner i vilka man tar hänsyn till olika vetenskapsgrenars behov och faserna i forskningsdatats livscykel. Planerna utarbetas som en del av kvalitetsledningen.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Högskolorna erbjuder anvisningar, praxis och utbildning i planering av datahantering. Senast år 2022 erbjuder högskolorna anvisningar, praxis och utbildning i planering av datahantering för studenter, forskare och övrig personal.
2. Tillhandahålla utbildning i datahantering.
3. Handledningsarbete datahantering. Forskningsorganisationen säkerställer att handledare för lärdomsprov som en del av sitt handledningsarbete utvärderar och kommenterar datahanteringsplanerna,
4. Forskningsorganisationerna stöder forskningsplanering i datahantering. Senast år 2022 stöder forskningsorganisationerna forskningsplanering så att man förberett tillräckliga resurser för datahantering och dess stöd samt kostnaderna för detta.

Mål 4: Rättigheter och ansvar relaterade till användningen av forskningsdata

Rättigheter och ansvar relaterade till användningen av forskningsdata ska tydligt avtalas mellan alla forskningsaktörer.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Juridisk praxis inom forskning om organisatoriska data. Forskningsorganisationen skapar tydliga och enhetliga principer och praxis, såsom mallar för avtal, för att reglera rättigheter och ansvar för data som produceras i forskning. Avtalspraxis stöder forskarnas möjligheter att arbeta och samarbeta nationellt och internationellt,
2. Forskningsorganisation erbjuder vägledning om lagstiftning.
3. Forskningsorganisationen tillhandahåller instruktioner om referenser. erbjuder vägledning om hur forskningsdata ska citeras och kräver i sina publikationsanvisningar att forskningsdata som använts i forskningen citeras.
4. Datalagringstjänster. Forskningsorganisationen säkerställer att organisationens datalagringstjänster (såsom datarepositorier, datakataloger och dataarkiv) erbjuder vägledning om hur det lagrade data ska citeras och hur användningsvillkoren anges.

Mål 5: Dokumentetion stöder FAIR forskningsdata

Forskningsdata som producerats i forsknings- och utvecklingsprojekt samt dess livscykel dokumenteras så att metadata stöder verifiering av forskningsdata och resultat samt forskningsdatats återanvändning, vidareanvändning, sökbarhet, interoperabilitet och tillgänglighet i enlighet med FAIR-principerna.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Forskningsorganisationer stöder forskare i valet av data. Forskningsorganisationen stöder forskaren i att välja ut och värdera de forskningsdata som ska bevaras.
2. utbildning och stöd för dokumentation av forskningsdata. The research organisation supports the documentation of research data, reproducibility of research and production of metadata by providing appropriate services, guidance and training.
3. Förberedning på kostnader för dokumentation. Forskningsorganisationen stöder forskningsplanering så att forskningsprojekten är förberedda på att avsätta resurser för dokumentationen av data.

Mål 6: Lösningar för hantering av forskningsdata

Forskningsorganisationen tillhandahåller lämpliga tekniska lösningar för hantering av forskningsdata samt relaterade tjänster.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Stödjande infrastruktur och tjänster som tillhandahålls av forskningsorganisationen. Forskningsorganisationen tillhandahåller infrastrukturer och tjänster som stöder lagring, bevarande, bearbetning och delning i olika skeden av forskningsdatans livscykel.
2. Referensarkitekturer för tjänster som tillhandahålls av en forskningsorganisation. Forskningsorganisationen utnyttjar relevanta referensarkitekturer i utvecklingen av den ovan beskrivna lösningen, såsom Referensarkitektur för öppen vetenskap och forskning 2024–2030 samt referensarkitektur för datahantering.

Mål 7: Tvärprofessionellt samarbete bedrivs inom forskningsorganisationerna

Tvärprofessionellt samarbete bedrivs inom forskningsorganisationerna för att utveckla utbildning, kompetens och nödvändiga tjänster för datahantering.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Forskningsorganisationen utvecklar kompetens, praxis och tjänster. Forskningsorganisationen utvecklar kompetens, praxis och tjänster i nationellt och internationellt samarbete.
2. Forskningsorganisationen beskriver vilka typer av expertroller och uppgiftsbeskrivningar som behövs. Forskningsorganisationen beskriver vilka typer av expertroller och uppgiftsbeskrivningar som behövs i organisationen och skapar karriärvägar för dessa roller. Kompetens inom datahantering identifieras och erkänns.
3. Forskningsorganisationen erbjuder expertutbildning i datahantering. Forskningsorganisationen erbjuder expertutbildning i datahantering eller möjliggör deltagande i sådan utbildning.

<nocinlude>

Publikationen kan i sin helhet laddas ner via Internet och läsas, skrivas ut och kopieras i minst icke-kommersiellt syfte utan begränsningar eller avgifter.

Med incitament avses direkt motivation genom uppskattning, till exempel bedömningskriterier, utmärkelser eller belöningar.

Forskningsdata är forskningsmaterial som har samlats in, observerats, mätts eller skapats för att stärka hypoteser och verifiera forskningsresultat. Forskningsdata kan i allmänhet vara i digital form, men kan också förekomma i analog eller fysisk form (till exempel laboratoriedagböcker).

FAIR-principerna har som mål att göra forskningsmaterial sökbart (Findable), tillgängligt (Accessible), interoperabelt (Interoperable) och återanvändbart (Reusable). Detta främjar effektiv tillgång till kunskap samt vetenskapliga upptäckter. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2023, 33.)