Aineistot/sv

Policy för öppna forskningsmaterial och -metoder

MÅL

FORSKNINGSMATERIAL, -METODER OCH -INFRASTRUKTURER är så öppna som möjligt och så slutna som nödvändigt. Material hanteras på lämpligt sätt i syfte att implementera FAIR-principerna1, och FAIR-principerna tillämpas också på metoder när det är lämpligt. Forskningsmaterial och -metoder, inklusive forskningsdata, identifieras som självständig forskningsoutput.

INLEDNING

DENNA POLICY FÖR ÖPPEN TILLGÅNG till forskningsmaterial och ­metoder består av två delpolicyer som publicerades 2021–2023 av Samordningen för öppen vetenskap och forskning. Delpolicyerna behandlar forskningsdata respektive forskningsmetoder och infrastrukturer.

Öppenhet och god förvaltning av forskningsresurser – inklusive material, metoder och infrastrukturer – stödjer centrala mål för forskningens kvalitet och genomslagskraft. Dessa breda begrepp kan betona olika aspekter inom olika discipliner. På en allmän nivå möjliggör öppenhet en bred spridning och effektivare verifiering och återanvändning, vilket ökar forskningens tillgänglighet, pålitlighet och effektivitet bortom traditionella konventioner2. Detta stöds av FAIR­principerna, som ger en systematisk ram för att definiera och genomföra en lämplig nivå av öppenhet samt för att bedöma öppenhet som en del av en ansvarsfull forskningsutvärdering.

Öppenhet kan stärka olika aspekter av forskningens kvalitet, till exempel integritet och trovärdighet, reproducerbarhet och verifierbarhet samt forskningens överförbarhet till nya användningsområden. Detta utmanas av kulturella och tekniska flaskhalsar samt den kontinuerliga, iterativa och processuella karaktären hos metodutveckling och tillämpning, som ofta är oskiljaktig från forskning och innovation. Ökad öppenhet kan därför bidra till hela forskningsprocessens transparens. Öppenhet kan också öka forskningens inverkan på forskningspraxis och på samhället i stort, till exempel genom ökad tillgänglighet, öppenhet, snabbhet, effektivitet eller nya möjligheter till samarbete, utveckling och innovation. Öppenhet utgör därför en del av forskningens kvalitet och genomslag.

Öppenhet kan också gynna forskare och forskningsorganisationer (se Ordlista) genom ökad synlighet och genomslagskraft. Dessutom kan öppenhet avlägsna hinder för tillgång och främja likvärdig tillgång till forskningsbaserad kunskap över hela världen genom att underlätta tvärvetenskaplig forskning såväl som global jämlikhet och målen för hållbar utveckling3. Detta kan främja kunskapsskapande i samarbete och framväxt av nya innovationer. För att implementera jämlikhet både på nationell och internationell nivå bör finansiärer och forskningsorganisationer främja öppen forskning på ett ekonomiskt hållbart sätt. Öppna metoder och infrastrukturer bör vara icke­vinstdrivande och de bör vara tillgängliga för forskningsändamål till minimala underhållskostnader.

Organisationer bör uppmuntra och stödja forskare att införa och främja öppna metoder inom alla forskningsområden. Detta omfattar både tekniskt stöd och resurser samt sociala aspekter som erkännande och incitament. Vetenskapliga utgivare och finansiärer kräver i allt högre grad att forskningsmaterial och ­metoder öppnas, vilket anknyter till god hantering av forsknings material. Ett exempel på detta är Science Europes guide Practical Guide to the International Alignment of Research Data Management4. Dessutom kan utvecklingen och införandet av förbättrade citerings metoder för data, metoder och infrastrukturer ytterligare stimulera och stödja öppenhet5, 6, 7.

Denna policy bygger på omfattande nationellt och internationellt arbete för att främja öppen tillgång till forskningsmaterial, ­metoder och infrastrukturer. I enlighet med internationella riktlinjer rekommenderar denna policy att forskningsorganisationer och ­finansiärer, vetenskapliga samfund, utgivare och redaktioner tillämpar policyer som förutsätter och belönar öppen tillgång till forskning.8, 9 Relevanta sammanfattningar av detta arbete är bland annat UNESCOs rekommendation om öppen vetenskap (2021), CERN:s policy för öppen vetenskap, EU:s policy för öppen vetenskap (2019), Minimum conditions supporting research reproducibility av en Knowledge Exchange­arbetsgrupp, Open Science and its Role in Universities: A Roadmap for Cultural Change (2018) som utarbetats av Association of European Research Universities samt två dokument av Europeiska kommissionen, Turning FAIR into Reality. Final report and action plan from the European Commission expert group on FAIR data (2018) och Six Recommendations for Implementation of FAIR Practice (2020)10, 11, 12, 13, 14, 15. Verksamhetsmiljön formas även av nuvarande och kommande EU­reglering gällande öppen tillgång till data, till exempel direktivet för öppna data.16 Det finländska forskningssamfundet deltar i skapandet av gemensam internationell praxis genom att säkerställa att finländska policyer motsvarar den snabba utvecklingen och tillväxten på området. Finländska aktörer deltar aktivt i det europeiska och internationella arbetet, till exempel i European Open Science Cloud (EOSC), Research Data Alliance (RDA), samfunden i International Science Council Committee on Data (CODATA) och i arbetet med europeisk forskningsinfrastruktur17. Det finländska forskningssamfundet deltar aktivt i en dialog för att stödja forskningens öppenhet och bidra till skapandet av praktiska lösningar i det nationella och internationella samarbetet.

Denna policy uppmuntrar generellt sett forskare och forskningsorganisationer att öppna forskningsprocessen – inkl. material, metoder och infrastrukturer – så tidigt och i så stor utsträckning som möjligt18, 19. Spridning av forskningsmaterial i ett tidigt skede kan hjälpa forskare att fastställa prioriteringar och få feedback vid rätt tidpunkt för att förbättra arbetet, vilket ökar forskningens övergripande kvalitet och genomslagskraft. Som en allmän regel bör forskare motivera begränsningar av öppenheten för material och metoder som ligger till grund för publicerad forskning och expertutlåtanden, och inte begränsa öppenheten mer än nödvändigt.

FORSKNINGENS FRIHET OCH FORSKARENS ANSVAR

Denna policy stöder den öppna vetenskapens principer samt forskarnas frihet och möjligheter att sprida och utnyttja forsknings baserad kunskap under hela forskningens livscykel. Forskare och forskningsorganisationer ansvarar för att idka och sprida forskning av bästa möjliga kvalitet och genomslagskraft, och de har rätt och frihet att välja de metoder som bäst tjänar dessa mål. Detta inbegriper ansvarsfull hantering och öppenhet gällande material, metoder och infrastrukturer, vilket bör utvärderas inom ramen för forskningsområdet och forskningens livscykel. Som en del av forskningens kvalitet och genomslagskraft är öppenhet därför förenligt med forskningens frihet och forskarens immateriella och andra rättigheter.20

Ansvarsfull öppenhet är en viktig aspekt av forskningsetiken21, 22 . Den öppna vetenskapens praxis ger upphov till viktiga frågor om forskningsetik och lagstiftning. Dessa kan innebära begränsningar som forskare och andra som arbetar med hantering av forskningsmaterial, ­metoder och ­infrastrukturer måste vara medvetna om. Även om juridiska, etiska, avtalsmässiga eller andra begränsningar och mångtydigheter kan begränsa öppenheten, motiveras sådana begränsningar av god vetenskaplig praxis. Begränsningar av öppenheten bör däremot inte motiveras enbart av etablerade traditioner, och forskningsfinansiärer och ­organisationer bör i allmänhet uppmuntra och stödja god öppen praxis inom olika områden23, 24.

Den finländska lagstiftningen stöder bred tillgång till forskningsmaterial och ­metoder för kommersiella ändamål25, 26. Öppna forskningsmaterial, ­metoder och ­infrastrukturer ger nya möjligheter för statliga och industriella aktörer att dra nytta av forskning. Denna policy stöder nationella rekommendationer för öppen vetenskap27 i samarbete med icke­akademiska parter, inklusive statliga och icke­statliga organisationer, företag, samt kommersiell användning28. Begränsningar av kommersiell användning är inte kompatibla med definitionen av öppen källkod, och därför bör licensklausuler gällande icke­kommersiell användning undvikas29. Industriellt samarbete, kommersialisering och annan utvecklings­ och innovationsverksamhet kan dock också skapa behov av och rättfärdigande för att begränsa graden av öppenhet30. Forskarna ansvarar därför för att söka lösningar som är förenliga med den övergripande principen ”så öppet som möjligt, så slutet som nödvändigt”, och forskningsorganisationer bör ge det stöd och de incitament som krävs för att på ett ansvarsfullt sätt öppna forskningsresurser.

Finansiärer och forskningsorganisationer bör utvärdera öppenhet enligt riktlinjerna för ansvarsfull forskningsutvärdering31, 32, 33, 34 utifrån forskningens övergripande kvalitet och genomslagskraft. Att erkänna forskningens mångfald och uppmärksamma variationer i typ, livscykel och roll gällande material och metoder i olika discipliner är synnerligen viktigt vid ansvarsfull utvärdering35. De olika rollerna inom utveckling och användning av öppna metoder i olika skeden av forskningen bör erkännas, och meriteringsmekanismer kan utformas för att belöna aktörer på olika nivåer, från individer till grupper, enheter och hela organisationer.

RISKER OCH HOT

Ansvarsfull förvaltning av forskning innebär erkännande av att öppnande av forskningsresurser samt kombination av äganderättsligt skyddade och öppna plattformar ger upphov till juridiska frågor (t.ex. gällande avtal) och till rättsligt skydd för forskare och forskningspersoner. Valet av öppenhensgrad bör vara välgrundat. När det finns etiska, rättsliga eller andra transparenta och motiverade begränsningar som förhindrar att material, metoder eller infrastrukturer öppnas är det viktigt att beskriva resurserna så öppet som möjligt, till exempel genom att dela metadata eller andra beskrivningar av forskningens utformning. Tillgång till tydliga definitioner, riktlinjer och stödtjänster som tar hänsyn till disciplinspecifika skillnader och ekonomisk hållbarhet kan underlätta forskningens öppenhet. Forskare kan riskera att få minskad finansiering och publiceringssvårigheter om forskningsmaterial och ­metoder inte kan öppnas som planerat.

Vissa typer av forskningsmaterial eller ­metoder kan användas öppet på grundval av etablerade normer36. Forskare och forskningsorganisationer kan dock avsevärt öka graden av öppenhet och förtydliga återanvändningsrättigheterna genom att ge uttryckliga tillstånd för återanvändning. Inom vissa områden kan detta uppnås genom öppna licenser, vilket till exempel möjliggör delning av härledda versioner av källkod, programvaror eller protokoll37. Begreppet äganderätt kan dock variera mellan olika forskningsområden. Inom vissa områden kan delning och återanvändning i stor utsträckning tillåtas med stöd i normer snarare än licenser eller tillstånd. För forskare kan det vara svårt att veta var gränsen mellan öppenhet och dataskydd går, och frågor som rör detta kan ligga utanför den enskilda forskarens expertis. FAIR­principerna kan användas för att vid behov fastställa balansen mellan öppenhet och skydd av material och metoder.

En datahanteringsplan (data management plan, DMP)38 är ett verktyg som många forskningsfinansiärer och forskningsorganisationer kräver. Den stödjer systematisk planering, definition och hantering av nivån av öppenhet hos material, metoder och infrastrukturer, med början i de tidiga skedena av forskningens livscykel, och den bör aktivt underhållas och uppdateras under forskningens gång. En datahanterinsplan underlättar riskbedömning och innehåller motiveringar för eventuella begränsningar av öppenhetsgraden. Forskningssamfundet och forskningsetiska kommittéer39 kan ha nytta av allmänna riktlinjer för hur öppenhet hos material, metoder och infrastrukturer kan främjas som en del av ansvarsfull forskning och förenas med andra aspekter av forskningsetik, till exempel behovet av att skydda forskningspersoner eller kontrollera teknik med dubbla användningsområden.

Främjande av praxis för öppen vetenskap är också beroende av tillgängliga resurser. Brist på resurser, färdigheter, tjänster eller infrastrukturer kan utgöra utmaningar för öppna praktiker. Forskare bör ha den kompetens och det stöd som krävs för att tillämpa praxis för öppen vetenskap.40 Forskningsorganisationer bör garantera tillräckligt med stöd, incitament och resurser för att material, metoder och infrastrukturer kan vara öppet tillgängliga på ett sätt som respekterar forskarens arbete och likvärdighet samt underlättar effektivt och gemensamt skapande av kunskap. Att förverkliga god vetenskaplig praxis och god förvaltning av forskningsresurser kräver resurser och ekonomiska incitament riktade till forskningsorganisationer under forskningens hela livscykel och på alla utbildningsnivåer. För att resurserna ska vara tillgängliga under hela livscykeln bör organisationer som innehar olika roller förbinda sig till att utveckla och upprätthålla dessa resurser. Satsningar på tjänster främjar ett effektivare nyttjande av resurser och ger besparingar.

POLICYNS STRUKTUR OCH BAKGRUND

Denna policy är utarbetad av det finländska forskningssamfundet. Två arbetsgrupper som sammankallats av expertgruppen för öppna data vid Samordningen för öppen vetenskap (Vetenskapliga samfundens delegation i Finland) har ansvarat för arbetet. Arbetet har letts av den nationella styrgruppen för öppen vetenskap och forskning. Policyn stöder Deklaration för öppen vetenskap och forskning 2020–2025.

Denna policy består av allmänna strategiska principer samt två delpolicyer där mer specifika mål och åtgärder beskrivs. De strategiska principerna beskriver generella förutsättningar för att uppnå öppen tillgång till forskningsmaterial, ­metoder och ­infrastrukturer. De utgör principer som är viktiga för forskningssamfundet och som måste följas vid implementering av öppenhet. De specifika mål som anges i delpolicyerna utgör mer tidsbundna och mätbara mål för att stödja och främja öppenhet. Målen åtföljs av konkreta åtgärder som krävs för att de ska uppnås. Den föränderliga internationella kontexten påverkar målen och åtgärderna snabbare än principerna.

Terminologin som används skiljer sig mellan olika forskningsområden, och termerna, definitionerna och översättningarna varierar mycket i lagstiftning och i olika sammanhang. Ordlistan i sluet av policyn förtydligar viktig terminologi och syftar till att göra detta dokument mer lättläst och begripligt.

Bild 1. Policyn i relation till övriga nationella dokument.

VERKSTÄLLANDE OCH UPPFÖLJNING

Hela det finländska forskningssamfundet ansvarar för verkställandet av denna policy för öppen tillgång till forskningsmaterial och ­metoder, och den träder i kraft gradvis. Delpolicyn för öppen tillgång till forskningsdata färdigställdes våren 2021 och delpolicyn gällande forskningsmetoder år 2023. Hela policyn, inklusive båda delpolicyerna, granskas senast år 2025.

Utvärdering av policyns verkställande bör bejaka forskningsgrenarnas mångfald och samtidigt uppmuntra till bred öppenhet och tillgänglighet på lång sikt. Forskningsorganisationer bör stödja forskare i förverkligandet av denna policy samt sprida och införa god praxis på alla forskningsområden. Forskningsmaterial och ­metoder kan betraktas som oberoende forskningsoutput som kan stödja återanvändning och genomslagskraft.

Samordningen av öppen vetenskap vid Vetenskapliga samfundens delegation (VSD) ansvarar för uppföljningen av policyns verkställande. Samordningen stödjer och främjar kontinuerlig diskussion för att nå målen och säkerställer att policyn är aktuell. Uppföljningsmekanismerna för öppen tillgång till forskningsmaterial och ­metoder och för dess verkställande kommer att vara en del av den nationella uppföljningen av öppen vetenskap.

Strategiska principer

Princip 1: Ansvarsfull hantering av Forskningsmaterial och -metoder

Forskningsmaterial och -metoder hanteras, öppnas och används ansvarsfullt och ändamålsenligt.

Säkerställande och uppföljning av att principen genomförs:

• Utgångspunkt: Ansvarsfull hantering av forskningsmaterial och -metoder är en central förutsättning för deras öppenhet. Forskningssamfundet har identifierat brister i praxis.
• Kontinuerlig uppföljning: Kontinuerlig uppföljning genomförs som en del av den nationella uppföljningen av öppen vetenskap och forskning.

Princip 2: Datahanteringens infrastrukturer och tjänster

Forskare har tillgång till infrastrukturer och tjänster som möjliggör ansvarsfull datahantering, och dessa utvecklas på ett ekonomiskt hållbart sätt som tar hänsyn till forskarnas behov.

Säkerställande och uppföljning av att principen genomförs:

• Kartläggning av utgångsläget: Under 2021 definierar Samordningen av öppen vetenskap tillsammans med forskningsorganisationer och tjänsteproducenter en miniminivå för materialhanteringsinfrastrukturer och -tjänster.
• Kontinuerlig uppföljning: Samordningen av öppen vetenskap utarbetar senast år 2022 en utvärderingsmodellMaterial-fotnot-8 som i fortsättningen kan användas i organisationernas regelbundna internutvärdering. Kontinuerlig uppföljning genomförs som en del av den nationella uppföljningen av öppen vetenskap och forskning.

Princip 3: Incitament för öppnande av forskningsmaterial och metoder

Forskarens meriter inom främjande av god datahantering, arbete gällande forskningsmaterial och -metoder samt ändamålsenligt öppnande av forskningsmaterial och -metoder värderas, och det kan stärka forskarens meritering.

Säkerställande och uppföljning av att principen genomförs:

• Utgångspunkt: Senast år 2022 utarbetar Samordningen av öppen vetenskap en rekommendation för god praxis, det vill säga hur främjande av god datahantering, arbete gällande forskningsdata och öppnande av forskningsdata beaktas i forskarens arbete och på vilket sätt dessa meriter värderas.
• Kontinuerlig uppföljning: Kontinuerlig uppföljning genomförs som en del av den nationella uppföljningen av öppen vetenskap och forskning.

Öppen tillgång till forskningsdata

Denna nationella delpolicy är det finländska forskningssamfundets9 gemensamma vägvisare för att främja öppen tillgång till forskningsdata. Delpolicyn gäller inte övriga forskningsmaterial eller -metoder, som i enlighet med policystrukturen kan behandlas i separata delpolicyer. Delpolicyn för öppen tillgång till forskningsdata gäller i första hand forskningsdata som har producerats eller använts som en del av en forsknings- eller utvecklingsprocess från och med 1.7.2021, och

• vars forskare arbetar i eller är affilierad vid en finländsk forskningsorganisation och/eller forskare som har finländsk forskningsfinansiering,
  

eller

• där forsknings- eller utvecklingsprojekt i samband med vilket forskningsdata samlas in och används, hör till en finländsk forskningsorganisation och/eller har finländsk forskningsfinansiering.

Åtgärderna nedan tar inte ställning till organisationernas lösningar, så det är organisationernas uppgift att planera en helhet utgående från sina egna förutsättningar.

Structured data

Type	DocumentType:
Name (fi)
Name (sv)
Name (en)
Description (fi)
Description (sv)
Description (en)
Field	Domain:
Validity start
Validity End
Tags
Has part
Is part of

Sections No sections yet!

Add new section

Mål 1: Strategiskt ledarskap och beslutsfattande

Forskningsorganisationerna har organiserat, strukturerat och fördelat ansvaret för den strategiska ledningen av forskningsdatahantering samt för beslutsfattandet på organisationsnivå.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Tydligt och transparent ansvar och beslutsfattande. Forskningsorganisationen säkerställer att ansvarsfördelningen och beslutsfattandet i anslutning till hantering av forskningsdata samt till produktion, användning och utveckling av datatjänster är tydliga och transparenta.

Mål 2: incitament och uppföljning

Forskningsorganisationerna främjar öppenhet, återanvändning och ansvarsfull hantering av forskningsdata genom att skapa incitament och uppföljning.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Incitament. Forskningsorganisationen utvecklar aktivt incitament som möjliggör publicering och återanvändning av forskningsdata,
2. indikatorer och uppföljningsmetoder. Forskningsorganisationen utvecklar indikatorer och uppföljningsmetoder för ansvarsfull datahantering.

Mål 3: Datahanteringsplaner

Senast år 2023 har alla forsknings- och utvecklingsprojekt som inleder sin verksamhet datahanteringsplaner i vilka man tar hänsyn till olika vetenskapsgrenars behov och faserna i forskningsdatats livscykel. Planerna utarbetas som en del av kvalitetsledningen.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Högskolorna erbjuder anvisningar, praxis och utbildning i planering av datahantering. Senast år 2022 erbjuder högskolorna anvisningar, praxis och utbildning i planering av datahantering för studenter, forskare och övrig personal.
2. Tillhandahålla utbildning i datahantering.
3. Handledningsarbete datahantering. Forskningsorganisationen säkerställer att handledare för lärdomsprov som en del av sitt handledningsarbete utvärderar och kommenterar datahanteringsplanerna,
4. Forskningsorganisationerna stöder forskningsplanering i datahantering. Senast år 2022 stöder forskningsorganisationerna forskningsplanering så att man förberett tillräckliga resurser för datahantering och dess stöd samt kostnaderna för detta.

Mål 4: Rättigheter och ansvar relaterade till användningen av forskningsdata

Rättigheter och ansvar relaterade till användningen av forskningsdata ska tydligt avtalas mellan alla forskningsaktörer.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Juridisk praxis inom forskning om organisatoriska data. Forskningsorganisationen skapar tydliga och enhetliga principer och praxis, såsom mallar för avtal, för att reglera rättigheter och ansvar för data som produceras i forskning. Avtalspraxis stöder forskarnas möjligheter att arbeta och samarbeta nationellt och internationellt,
2. Forskningsorganisation erbjuder vägledning om lagstiftning.
3. Forskningsorganisationen tillhandahåller instruktioner om referenser. erbjuder vägledning om hur forskningsdata ska citeras och kräver i sina publikationsanvisningar att forskningsdata som använts i forskningen citeras.
4. Datalagringstjänster. Forskningsorganisationen säkerställer att organisationens datalagringstjänster (såsom datarepositorier, datakataloger och dataarkiv) erbjuder vägledning om hur det lagrade data ska citeras och hur användningsvillkoren anges.

Mål 5: Dokumentetion stöder FAIR forskningsdata

Forskningsdata som producerats i forsknings- och utvecklingsprojekt samt dess livscykel dokumenteras så att metadata stöder verifiering av forskningsdata och resultat samt forskningsdatats återanvändning, vidareanvändning, sökbarhet, interoperabilitet och tillgänglighet i enlighet med FAIR-principerna.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Forskningsorganisationer stöder forskare i valet av data. Forskningsorganisationen stöder forskaren i att välja ut och värdera de forskningsdata som ska bevaras.
2. utbildning och stöd för dokumentation av forskningsdata. The research organisation supports the documentation of research data, reproducibility of research and production of metadata by providing appropriate services, guidance and training.
3. Förberedning på kostnader för dokumentation. Forskningsorganisationen stöder forskningsplanering så att forskningsprojekten är förberedda på att avsätta resurser för dokumentationen av data.

Mål 6: Lösningar för hantering av forskningsdata

Forskningsorganisationen tillhandahåller lämpliga tekniska lösningar för hantering av forskningsdata samt relaterade tjänster.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Stödjande infrastruktur och tjänster som tillhandahålls av forskningsorganisationen. Forskningsorganisationen tillhandahåller infrastrukturer och tjänster som stöder lagring, bevarande, bearbetning och delning i olika skeden av forskningsdatans livscykel.
2. Referensarkitekturer för tjänster som tillhandahålls av en forskningsorganisation. Forskningsorganisationen utnyttjar relevanta referensarkitekturer i utvecklingen av den ovan beskrivna lösningen, såsom Referensarkitektur för öppen vetenskap och forskning 2024–2030 samt referensarkitektur för datahantering.

Mål 7: Tvärprofessionellt samarbete bedrivs inom forskningsorganisationerna

Tvärprofessionellt samarbete bedrivs inom forskningsorganisationerna för att utveckla utbildning, kompetens och nödvändiga tjänster för datahantering.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Forskningsorganisationen utvecklar kompetens, praxis och tjänster. Forskningsorganisationen utvecklar kompetens, praxis och tjänster i nationellt och internationellt samarbete.
2. Forskningsorganisationen beskriver vilka typer av expertroller och uppgiftsbeskrivningar som behövs. Forskningsorganisationen beskriver vilka typer av expertroller och uppgiftsbeskrivningar som behövs i organisationen och skapar karriärvägar för dessa roller. Kompetens inom datahantering identifieras och erkänns.
3. Forskningsorganisationen erbjuder expertutbildning i datahantering. Forskningsorganisationen erbjuder expertutbildning i datahantering eller möjliggör deltagande i sådan utbildning.

Litteratur

Internationella källor

Ayris, Paul; López de San Román, Alea; Maes, Katrien; Labastida, Ignasi (2018): Open Science and its Role in Universities: A Roadmap for Cultural Change. League of European Research Universities (LERU).

Ball, A. (2014). DCC How-to Guides: How to License Research Data. Digital Curation Centre, Edinburgh.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2019/1024 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.

FORCE11 Group: Guiding Principles for Findable, Accessible, Interoperable and Re-usable Data Publishing.

Generaldirektoratet för forskning och innovation, Europeiska kommissionen (2018): Turning FAIR into Reality. Final report and action plan from the European Commission expert group on FAIR data. doi.org/10.2777/1524.

Generaldirektoratet för forskning och innovation, Europeiska kommissionen (2018): Prompting an EOSC in Practice. Final report and recommendations of the Commission 2nd High Level Expert Group on the European Open Science Cloud. doi.org/10.2777/112658.

Generaldirektoratet för forskning och innovation, Europeiska kommissionen (2016): Guidelines on Fair Data Management in Horizon 2020.

Rans, J and Whyte, A. (2017). Using RISE, the Research Infrastructure Self-Evaluation Framework. Digital Curation Centre, Edinburgh.

RDA FAIR Data Maturity Model Working Group (2020): FAIR Data Maturity Model: specification and guidelines. Research Data Alliance. doi.org/10.15497/RDA00045.

RRI-Practice: “What is RRI?”. https://www.rri-practice.eu/about-rri-practice/what-is-rri/.

Science Europe (2018): “Practical Guide to the International Alignment of Research Data Management”.

Springer Nature: “Data Availability Statements”.

UK Concordat on Open Research Data (2016).

UNESCO (2020). First draft of the UNESCO Recommendation on Open Science.

Inhemska källor

Aineistonhallinnan käsikirja. Tammerfors: Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv (ansvarig, producent). urn:nbn:fi:fsd:V-201504200001.

Avoin tiede ja tutkimus-projektets (2014–2017) centrala policyer och publikationer.

Finnish Committee for Research Data (2018): Tracing Data: Data citation roadmap for Finland.

Fuchs, S. & Kuusniemi, M. E. (2018): Making a research project understandable – Guide for data documentation. doi.org/10.5281/zenodo.1914401.

Parland-von Essen, J., Fält, K., Maalick, Z., Alonen, M., & Gonzalez, E. (2018). Supporting FAIR data: Categorization of research data as a tool in data management. Informaatiotutkimus, 37(4). doi.org/10.23978/inf.77419.

Samordningen av öppen vetenskap, Vetenskapliga samfundens delegation (2019): Öppen tillgång till forskningspublikationer. Forskningssamfundets nationella policy och åtgärdsprogram 2020–2025 (1): Delpolicy för öppen tillgång till journal- och konferensartiklar. Publikationsserie för ansvarsfull forskning 2:2019. DOI: https://doi.org/10.23847/isbn.9789525995336.

Samordningen av öppen vetenskap, Vetenskapliga samfundens delegation (2020): Deklaration för öppen vetenskap och forskning 2020–2025. Publikationsserie för ansvarsfull forskning 2:2020. DOI: https://doi.org/10.23847/isbn.9789525995244.

Tuuli-projektet (2019): Additional instructions for planning the management of sensitive and confidential data. [Zenodo] doi.org/10.5281/zenodo.3247282.

UNIFI (2018): Åtgärdsprogram för öppen vetenskap och data.

Ordlista

Forskningsmaterial: Forskningsmaterial (research material) är en resurs som forskare eller forskargrupper använder under forskningsprocessen, dvs. basmaterial i digital, analog eller fysisk form för vetenskaplig eller konstnärlig forskning. Forskningsmaterial är ett bredare begrepp än forskningsdata och täcker till exempel källor (t.ex. dokument) och prov (t.ex. blodprov, mossor).

Forskningsdata: Forskningsdata är forskningsmaterial som har samlats in, observerats, mätts eller skapats för att stärka hypoteser och verifiera forskningsresultat. Forskningsdata kan i allmänhet vara i digital form, men kan också förekomma i analog eller fysisk form (till exempel laboratoriedagböcker).

Metadata: Med metadata avses beskrivande och sammanfattande information om forskningsmaterialets kontext, innehåll och struktur, behandling och/eller hantering samt insamling av det.

Forskingsdatats öppenhet: Forskningsdatats öppenhet betyder i denna policy att forskningsdata är sökbart, tillgängligt, användbart och delbart för andra forskare. Öppen tillgång till forskningsdata förutsätter god och ansvarsfull datahantering. Återanvändning av forskningsdata stöds med licenser. Användning kan också kräva ett ändamålsenligt forskningstillstånd. Ansvarsfull hantering av sensitiva eller konfidentiella forskningsdata eller forskningsdata som innehåller personuppgifter förutsätter att forskaren iakttar såväl juridisk som forskningsetisk praxis. I sådana fall är det ofta ändå möjligt att öppna beskrivande metadata samt erbjuda andra forskare tillgång till materialet genom ett separat avtal om överlåtelse av material.

God och ansvarsfull hantering av forskningsdata: I denna policy innebär med god och ansvarsfull hantering av forskningsdata att forskningsdata och dess metadata är ”skapat, lagrat och organiserat så att forskningsdatat förblir användbart och pålitligt och att dataskydd och datasäkerhet har iakttagits under forskningsdatats hela livscykel”. Dessutom innebär god hantering av forskningsdata inom just öppen vetenskap att principen ”så öppet som möjligtoch så slutet som nödvändigt”, FAIR-principerna samt ansvarsfullhet iakttas i varje skede av forskningsprocessen. God hantering av forskningsdata är en förutsättning för öppen tillgång. God hantering av forskningsdata utvärderas enligt följande:

1. Principen "så öppet som möjligt och så slutet som nödvändigt" förutsätter att allt som kan göras öppet och tillgängligt för återanvändning öppnas. Data som inte kan öppnas och delas bör på ett motsvarande sätt skyd-das och bevaras på ett säkert sätt. I sista hand är det forskarens ansvar att avgöra till vilkendera kategorin forskningsdata hör. Att inte öppna data kräver alltid en motivering.
2. FAIR-principerna (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable) syftar på forskningsdatats kvalitet med tanke på återanvändning. Målet med principerna är att forskningsmaterialet blir:
   • sökbart (Findable)
   • tillgängligt (Accessible)
   • interoperabelt (Interoperable)
   • återanvändbart (Reusable).

   Forskningsdata och metadata som följer FAIR-principerna är semantiskt interoperabla, det vill säga så väl strukturerade, beskrivna, märkta med beständiga identifierare, licensierade och säkert lagrade att de är sökbara och maskinläsbara. Fullständigt FAIR-enligt data är ännu inte möjligt inom de flesta områdena på grund av brister i kompetens och tjänster eller datats karaktär.

3. Med ansvarsfull datahantering menas i denna policy:
   • kännedom om och tillämpning av vetenskapsgrenens principer
   • kännedom om och tillämpning av forskningsetiska principer
   • kännedom om och tillämpning av lagstiftning
   • kännedom om och tillämpning av principer för datasäkerhet och dataskydd

   Ansvarsfull hantering av forskningsmaterial är en förutsättning för alla former av öppen tillgång till forskningsmaterial. Ansvarsfull hantering av forskningsmaterial i sin tur förutsätter datasäker, dataskyddsenlig och forskningsetiskt hållbar hantering av forskningsmaterial, forskningsdata och metadata. Ansvarsfull hantering av forskningsdata och möjligheten att öppna forskningsmaterial detta medför är god vetenskaplig praxis.

Arbetsgruppen som tagit fram policyn

• Minna Ala-Mantila, CSC – Centret för finländsk expertis inom IT för forskning, utbildning, kultur och offentlig förvaltning
• Nina Edgren-Henrichson, Svenska litteratursällskapet i Finland
• Pamela Gustavsson, Svenska litteratursällskapet i Finland
• Kaisa Hakkila, Åbo universitet
• Anne Holappa, Upphovsrättsliga föreningen i Finland
• Outi Hupaniittu, Finska litteratursällskapet
• Nina Järviö, Vetenskapliga samfundens delegation (sekr. –03/2020)
• Meri-Tuulia Kaarakainen, Åbo universitet
• Miki Kallio, Uleåborgs universitet
• Anu Kantola, Naturresursinistitutet
• Liisa Karlsson, Helsingfors universitet
• Olli-Pekka Kaurahalme, Åbo universitet
• Joona Koiranen, Yrkeshögskolan Metropolia
• Tuija Korhonen, Helsingfors universitet
• Mari Elisa (MEK) Kuusniemi, Helsingfors universitet/Tuuli
• Hanna Lahdenperä, Vetenskapliga samfundens delegation (sekr. 05/2020–)
• Heidi Laine, CSC – Centret för finländsk expertis inom IT för forskning, utbildning,kultur och offentlig förvaltning
• Kristina Linnovaara, Svenska litteratursällskapet i Finland
• Riku Louhimo, Arbetshälsoinstitutet
• Juuso Marttila, Jyväskylä universitet
• Juhani Naskali, Åbo universitet
• Anssi Neuvonen, Teknologiska forskningscentralen VTT
• Maria Niku, Finska litteratursällskapet
• Tiina Nokkala, Åbo yrkeshögskola
• Elina Nurminen, Yrkeshögskolan Metropolia
• Susanna Nykyri, Tammerfors universitet
• Turkka Näppilä, Tammerfors universitet
• Rainer Oesch, Helsingfors universitet
• Pekka Orponen, Aalto-universitetet & FCRD (ordf. –05/2020)
• Seliina Päällysaho, Seinäjoki yrkeshögskola
• Antti Pursula, CSC – Centret för finländsk expertis inom IT för forskning, utbildning, kultur och offentlig förvaltning
• Maria Rehbinder, Aalto-universitetet
• Mari Riipinen, Åbo universitet
• Sulevi Riukulehto, Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet
• Tomi Rosti, Östra Finlands universitet (ordf. 05/2020–)
• Matti Ruuskanen, Åbo universitet
• Toni Saari, Östra Finlands universitet
• Jussi Salmi, Åbo universitet Nina-Mari Salminen, Naturresursinistitutet
• Hannele Seppälä, Nationella centret för utbildningsutvärdering
• Janne Seppänen, Jyväskylä universitet
• Tiina Sipola, Uleåborgs universitet
• Anne Sunikka, Aalto-universitetet
• Anna Suorsa, Uleåborgs universitet
• Ville Tenhunen, Helsingfors universitet, Centret för informationsteknologi
• Heidi Troberg, Vasa universitet, Tritonia
• Antti Tuomi-Nikula, Institutet för hälsa och välfärd

Structured data

Type	DocumentType:Policy
Name (fi)	Tutkimusaineistojen ja -menetelmien avoimuus
Name (sv)	Policy för öppna forskningsmaterial och -metoder
Name (en)	Open research data and methods
Description (fi)	Tämä tutkimusaineistojen ja -menetelmien avoimen saatavuuden linjaus koostuu koko linjaukselle yhteisistä strategisista periaatteista sekä kahdesta osalinjauksesta, joissa määritellään tavoitteita ja toimenpiteitä kullekin osa-alueelle. Strategisissa periaatteissa määritellään yleiset reunaehdot tutkimusaineistojen ja -menetelmien avoimen saatavuuden tavoittelulle. Ne sanoittavat tutkimusyhteisölle tärkeitä periaatteita, joista on pidettävä kiinni avoimuutta toteutettaessa.
Description (sv)	Policyn för öppna forskningsmaterial och -metoder består av strategiska principer samt två delpolicyer som fastställer mål och åtgärder för respektive delområde. De strategiska principerna drar upp generella ramar för strävan efter öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder. De utgör viktiga principer som forskningssamfundet bör hålla fast vid i strävan efter öppenhet.
Description (en)	This policy on open access to research data and methods consists of strategic principles common to the entire policy and two policy components in which objectives and actions are set out for each area. The strategic principles describe general preconditions for the pursuit of open access to research data and methods. They formulate principles that are important for the research community and must be adhered to when implementing openness.
Field	Domain:Data
Validity start	2020
Validity End	2025
Tags
Has part	Tutkimusdatan avoin saatavuus/sv, Menetelmät ja infrastruktuurit/sv
Is part of

Sections No sections yet!

Add new section

FAIR-principerna har som mål att göra forskningsmaterial sökbart (Findable), tillgängligt (Accessible), interoperabelt (Interoperable) och återanvändbart (Reusable). Detta främjar effektiv tillgång till kunskap samt vetenskapliga upptäckter. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2023, 33.)

Forskningsmaterial (research material) är en resurs som forskare eller forskargrupper använder under forskningsprocessen, dvs. basmaterial i digital, analog eller fysisk form för vetenskaplig eller konstnärlig forskning. Forskningsmaterial är ett bredare begrepp än forskningsdata och täcker till exempel källor (t.ex. dokument) och prov (t.ex. blodprov, mossor).

Tillgång avser t.ex. att information i en allmän handling är tillgänglig, dvs. att informationen i handlingen kan användas vid önskad tidpunkt och på önskat sätt. En tillgänglig handling kan vara t.ex. öppet tillgänglig eller tillgänglig på begäran.

Med incitament avses direkt motivation genom uppskattning, till exempel bedömningskriterier, utmärkelser eller belöningar.

Publikationen kan i sin helhet laddas ner via Internet och läsas, skrivas ut och kopieras i minst icke-kommersiellt syfte utan begränsningar eller avgifter.

Forskningsdata är forskningsmaterial som har samlats in, observerats, mätts eller skapats för att stärka hypoteser och verifiera forskningsresultat. Forskningsdata kan i allmänhet vara i digital form, men kan också förekomma i analog eller fysisk form (till exempel laboratoriedagböcker).

Med metadata avses beskrivande och sammanfattande information om forskningsmaterialets kontext, innehåll och struktur, behandling och/eller hantering samt insamling av det.

Metadata or descriptive information refers to the context, content and structure, management and/or processing of research data and information describing and summarising its compilation.

Metadatalla, metatiedolla tai kuvailutiedolla tarkoitetaan tutkimusaineiston kontekstia, sisältöä ja rakennetta, hallintaa ja/tai käsittelyä sekä sen kokoamista kuvaavaa ja tiivistettyä tietoa.

Forskningsdatats öppenhet betyder i denna policy att forskningsdata är sökbart, tillgängligt, användbart och delbart för andra forskare. Öppen tillgång till forskningsdata förutsätter god och ansvarsfull datahantering. Återanvändning av forskningsdata stöds med licenser. Användning kan också kräva ett ändamålsenligt forskningstillstånd. Ansvarsfull hantering av sensitiva eller konfidentiella forskningsdata eller forskningsdata som innehåller personuppgifter förutsätter att forskaren iakttar såväl juridisk som forskningsetisk praxis. I sådana fall är det ofta ändå möjligt att öppna beskrivande metadata samt erbjuda andra forskare tillgång till materialet genom ett separat avtal om överlåtelse av material.

I denna policy innebär med god och ansvarsfull hantering av forskningsdata att forskningsdata och dess metadata är ”skapat, lagrat och organiserat så att forskningsdatat förblir användbart och pålitligt och att dataskydd och datasäkerhet har iakttagits under forskningsdatats hela livscykel”. Dessutom innebär god hantering av forskningsdata inom just öppen vetenskap att principen ”så öppet som möjligtoch så slutet som nödvändigt”, FAIR-principerna samt ansvarsfullhet iakttas i varje skede av forskningsprocessen. God hantering av forskningsdata är en förutsättning för öppen tillgång. God hantering av forskningsdata utvärderas enligt följande:

1. Principen "så öppet som möjligt och så slutet som nödvändigt" förutsätter att allt som kan göras öppet och tillgängligt för återanvändning öppnas. Data som inte kan öppnas och delas bör på ett motsvarande sätt skyd-das och bevaras på ett säkert sätt. I sista hand är det forskarens ansvar att avgöra till vilkendera kategorin forskningsdata hör. Att inte öppna data kräver alltid en motivering.
2. FAIR-principerna (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable) syftar på forskningsdatats kvalitet med tanke på återanvändning. Målet med principerna är att forskningsmaterialet blir:
   • sökbart (Findable)
   • tillgängligt (Accessible)
   • interoperabelt (Interoperable)
   • återanvändbart (Reusable).

   Forskningsdata och metadata som följer FAIR-principerna är semantiskt interoperabla, det vill säga så väl strukturerade, beskrivna, märkta med beständiga identifierare, licensierade och säkert lagrade att de är sökbara och maskinläsbara. Fullständigt FAIR-enligt data är ännu inte möjligt inom de flesta områdena på grund av brister i kompetens och tjänster eller datats karaktär.

3. Med ansvarsfull datahantering menas i denna policy:
   • kännedom om och tillämpning av vetenskapsgrenens principer
   • kännedom om och tillämpning av forskningsetiska principer
   • kännedom om och tillämpning av lagstiftning
   • kännedom om och tillämpning av principer för datasäkerhet och dataskydd

   Ansvarsfull hantering av forskningsmaterial är en förutsättning för alla former av öppen tillgång till forskningsmaterial. Ansvarsfull hantering av forskningsmaterial i sin tur förutsätter datasäker, dataskyddsenlig och forskningsetiskt hållbar hantering av forskningsmaterial, forskningsdata och metadata. Ansvarsfull hantering av forskningsdata och möjligheten att öppna forskningsmaterial detta medför är god vetenskaplig praxis.