Visa källa för Toimintakulttuuri/sv

{{interlanguagelink: sv|Toimintakulttuuri}}
=Policy för öppen forksningskultur=
__NOEDITSECTION__
__TOC__
__NOREFERENCELIST__

== Inledning ==
=== Öppen forskningskultur som en del av dert nationella policyarbetet === 
En öppen forskningskultur förutsätter nya verksamhetssätt. För att kulturen ska kunna förändras i en öppnare riktning kan organisationen kräva ändringar i verksamhetssättet och samtidigt erbjuda tjänster och incitament som stöd för verksamheten.
Det finländska forskningssamfundet har tagit fram en policy för öppen forskningskultur enligt Deklarationen för öppen veten- skap och forskning 2020–2025. Utgångspunkten för policyn är att stödja det i deklarationen fastställda målet att “[a]nsvarsfull öppenhet är en del av forskningssamfundets vardag genom hela forskningsprocessen. Forskningsorganisationerna har utvärderingspraxis, incitament och tjänster som stöder öppen vetenskap och forskning.” (Figur 1).

Vid utarbetandet av policyn för forskningskulturens öppenhet har man gått igenom alla tidigare policyer och rekommendationer som tagits fram inom ramen för den nationella samordningen av öppen vetenskap och forskning. Denna riktlinje samlar tidigare perspektiv så att fokus ligger på öppenhet i organisationens forskningskultur. Dessutom kompletteras de tidigare policyerna med perspektiv på tjänster, incitament och växelverkan.
Policyn behandlar inte alla dimensioner av växelverkan inom öppen vetenskap, utan fokuserar på medborgarforskning och företagssamarbete. Växelverkan med beslutsfattare kan bäst behandlas i en separat rekommendation.

[[File:RU-linjausrakenne-toimintakulttuuri.jpg|1000 px|alt=Ett hus som föreställer Deklarationens struktur. Visionen och missionen leder över i Policy för öppen forskningskultur, som i sin tur leder över i tre policyer: Policy för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, Policy för öppen tillgång till forskningsdata och -metoder samt Policy för öppen utbildning och öppna lärmetoder.]]

Figur 1. Policyn för öppen forskningskultur i Deklarationen för öppen vetenskap och forskning. Källa: Deklaration för öppen vetenskap och forskning 2020–2025, Samordningen av öppen vetenskap, Vetenskapliga samfundens delegation, 2020.

== Policyns struktur, verkställande och uppföljning ==
Denna policy innehåller principer, mål och åtgärder för öppen forskningskultur. Policyn för öppen forskningskultur preciseras av tre rekommendationer:
* Självutvärderingsverktyg för tjänster inom öppen forskningskultur
* Rekommendation om öppen vetenskap samt checklista för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som bedrivs i samarbete mellan forskningsorganisationer och företag
* Rekommendation om medborgarforskning


Rekommendationerna stöder verkställande och uppföljning av strategiska principer, målen och åtgärder, och de innehåller detaljerade checklistor eller bedömningskriterier som kan anpassas till varje organisations behov. Så kan både utgångsläge och uppföljning genomföras som självutvärdering av organisationen och som en del av den nationella uppföljningsmodellen för öppen vetenskap. Policyns mål ska uppnås inom tidtabellen för Deklarationen för öppen vetenskap och forskning, det vill säga före utgången av 2025. Den fastställda tidtabellen ersätter inte de tidtabeller som angetts i tidigare policyer och rekommendationer.

=== Företagssamarbete ===
Företagssamarbete har inte behandlats i de tidigare nationella policyerna för öppen vetenskap. Med företagssamarbete avses samarbete mellan forskningsorganisationer och företag med eller utan vederlag. Samarbete kan variera från inofficiell växelverkan till organiserat samarbete. Samarbetsformer är bl.a. avtalsforskning, beställningsforskning, utbildning och konsultation. Samarbete kan finansieras av en organisation inom den offentliga eller privata sektorn. I forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt som genomförs genom företagssamarbete (FUI) bör europeiska och nationella mål för öppen vetenskap beaktas.

I FUI-projekt som genomförs genom företagssamarbete är utgångspunkterna för främjande av öppenhet förtroende och förståelse för den andra partens mål och behov. Samarbete mellan forskare och företag regleras av många lagar, villkor som ställts upp av de instanser som finansierar forskningen samt god vetenskaplig praxis. I företagssamarbeten måste det finnas en balans mellan öppen och sekretessbelagd information. Därför bör man komma överens om forskningsmaterialets öppenhet, kommunikation och publicering av resultat genom ett avtal mellan den forskningsorganisation som deltar i FUI-verksamheten och företaget. Det är viktigt att avtala om hur forskningsresultat, -data och -material som uppkommer i företagssamarbete kan nyttjas och/eller spridas på ett säkert och effektivt sätt samt så öppet som möjligt så, att de olika parternas intressen beaktas.

Som en del av policyarbetet gällande öppen forskningskultur har arbetsgruppen Öppet företagssamarbete tagit fram en rekommendation för förverkligande av den öppna vetenskapens verksamhetssätt i FUI-verksamhet mellan forskningsorganisationer och företag. Rekommendationen är avsedd för forskare och stödpersonal inom forskning som arbetar i forskningsorganisationer och som bereder och genomför FUI-projekt i samarbete med företag.
 
=== Medborgarforskning ===
Medborgarforskning har inte tagits upp i tidigare nationella policyer för öppen vetenskap. Även andra än forskare har deltagit i forskning på olika sätt genom historien. Utvecklingen av universitet och andra forskningsorganisationer, forskningsfrågornas komplexitet och avstånd till det dagliga livet samt behovet av att upprätthålla dyr och invecklad utrustning har dock begränsat andra än forskare från att delta i vetenskaplig forskning under de senaste decennierna. Informations- och kommunikationstekniken utvecklas ständigt, vilket förbättrar medborgarforskarnas möjligheter att delta i vetenskapliga projekt och främjar därigenom allmänhetens medvetenhet om vetenskapliga processer och metoder. Växelverkan mellan forskningsorganisationer och andra samfund är också ett effektivt sätt att minska de negativa samhälleliga konsekvenserna av falska nyheter och desinformation.

===Lärande===
År 2020 publicerades Öppen utbildning och öppna lärresurser.  Policy och åtgärdsprogram för det finländska högskole- och forskarsamfundet 2021–2025. Delpolicy 1 – Öppen tillgång till lärresurser. Policyn för öppen forskningskultur stödjer och kompletterar verkställandet av policyn för öppen utbildning, men denna policy ändrar inte de tidtabeller som presenterats i tidigare policyer och rekommendationer.

===Forskningsdata===
År 2021 publicerades Öppna forskningsmaterial och -metoder. Policy och åtgärdsprogram för det finländska högskole- och forskarsamfundet 2021–2025. Delpolicy 1: Öppen tillgång till forskningsdata. Policyn för öppen forskningskultur stödjer och kompletterar verkställandet av policyn för forskningsmaterial, men denna policy ändrar inte de tidtabeller som presenterats i tidigare policyer och rekommendationer. Öppna forskningsmetoder och åtgärder som främjar dem behandlas i en separat policy som publiceras senare.

===Publikationer===
År 2019 publicerades Öppen tillgång till forskningspublikatio- ner. Forskarsamfundets nationella policy och åtgärdsprogram 2020–2025 (1): Delpolicy för öppen tillgång till journal- och konferensartiklar. Policyn för öppen forskningskultur stödjer och kompletterar verkställandet av policyn för publikationer, men denna policy ändrar inte de tidtabeller som presenterats i tidigare policyer och rekommendationer. Rekommendationer gällande utgivningsteknik och -teknologi publiceras senare

===Ansvarsfull utvärdering===
År 2020 publicerades God praxis inom utvärdering av forskare.  Nationell rekommendation för ansvarsfull utvärdering som tagits fram av en omfattande arbetsgrupp sammanställd av Vetenskapliga samfundets delegation. Även om den nationella rekommendationen för utvärdering har utarbetats för utvärdering av enskilda forskare, konstateras i rekommendationen “att samma principer [också bör] följas vid utvärderingen av forskningsorganisationer, forskningsenheter och forskning i ett större sammanhang”.

Eftersom den nationella rekommendationen för ansvarsfull utvärdering på ett heltäckande sätt behandlar utvärderingspraxis och även incitament på en allmän nivå, fokuserar denna policy särskilt på tjänster som främjar ansvarsfull utvärdering. I policyn betonas också betydelsen av incitament med vilka organisationerna främjar öppen vetenskap och öppen forskningskultur. Vad gäller incitamenten konstaterar man i den nationella rekommendationen för ansvarsfull utvärdering att forskningsoutput i olika former och på olika språk ska beaktas i stor utsträckning vid utvärdering. I utvärdering bör man också beakta öppen vetenskap, inklusive verksamhet för att främja öppen tillgång, förverkligande av etiska principer för forskning, verksamhet som lärare och handledare, samhällelig genomslagskraft och växelverkan samt verksamhet i forskningssamfund och andra samfund. De åtgärder som rekommenderas i policyn för öppen forskningskultur stöder verkställighetsplanen i rekommendationen för ansvarsfull utvärdering.

===Att främja öppen forskningskultur===
I denna policy fästs särskild uppmärksamhet vid organisationers öppna verksamhetssätt, vilket omfattar samordning, förverkligande och uppföljning av tjänster inom öppen vetenskap samt stöd för forskarnas interaktion med samhället. Policyn behandlar inte öppen förvaltning, för detta finns egna nationella anvisningar: Öppen förvaltning och främjande av delaktighet i Finland (på finska). Staten, ministerierna och andra aktörer på nationell nivå har också en viktig roll, eftersom organisationerna behöver en verksamhetsmiljö där rättsliga instrument och resurser gör det möjligt att främja en öppen forskningskultur.

===Internationell referensram===
Policyn för öppen forskningskultur stöder sig i hög grad på internationella mål för öppen vetenskap. Enligt artikel 27 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (på finska) har ”var och en rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner”. 

I UNESCO:s rekommendation om öppen vetenskap (på engelska), som publicerades 2021, definieras öppen vetenskap som ”en omfattande struktur som förenar olika rörelser och praxis som strävar efter att göra flerspråkig forskningsbaserad information öppen, tillgänglig och återanvändbar för alla, öka vetenskapligt samarbete och informationsutbyte till förmån för vetenskap och samhälle samt öppna processer för skapande, utvärdering och spridning av vetenskaplig information för samhälleliga aktörer utanför det traditionella forskningssamfundet”. Europeiska kommissionens policy för öppen vetenskap (på engelska) definierar öppen vetenskap brett på åtta pelare: öppna data, EOSC-infrastruktur, ny metrik, meritering, den vetenskapskommunikationens framtid, forskningsetik och reproducerbarhet av vetenskapliga resultat, utbildning och kompetens samt medborgarforskning. Också förnyelse av utvärderingskulturen är centralt i den europeiska policyn. Kommissionens rapport Towards a reform of the research assessment system (på engelska), som offentliggjordes i november 2021, är väl i linje med det finländska forskningssamfundetsrekommendation om ansvarsfull utvärdering.

===Kostnader för öppen forskningskultur===
Övergången till öppen forskningskultur kräver resurser och kompetens, och ansvaret för kostnader som uppstår på grund av dessa kan inte ligga enbart på organisationerna. Internationella utredningar visar dock att kostnaderna för att inte implementera öppenhet är betydligt högre [[CiteRef::tk-fn-1-sv]], men relationen mellan kostnaderna för och nyttan av öppen vetenskap är inte självklar[[CiteRef::tk-fn-2-sv]]. Det behövs mer forskning och utredningar om den öppna vetenskapens satsningar och resultat ur det finländska samhällets och forskningssystemets och de finländska organisationernas perspektiv, med beaktande av den internationella kontexten. Kostnadseffektiviteten kan ökas genom nationellt och internationellt samarbete.

===Forskarens frihet och ansvar===
Policyn för öppen forskningskultur gäller särskilt organisationernas verksamhet för att stödja forskarens frihet. Syftet med policyn är inte att påverka vad man forskar i eller hur det görs. Ansvaret för att förverkliga en öppen forskningskultur ligger hos såväl enskilda forskare som forskningsorganisationer, men forskningsorganisationerna ansvarar för att erbjuda tjänster och incitament för att stöda förverkligandet.

==Policy för öppen forskningskultur==
===Definitioner===
{{Term|Kannustin}}
{{Term|Kansalaistiede}}
{{Term|Metadata}}
{{Term|Palvelu}}
{{Term|TKI-toiminta}}
{{Term|Toimintakulttuuri}}
{{Term|Tutkimusdata}}
{{Term|Yritysyhteistyö}}

== Strategiska principer ==
{{DocumentSections|Principle|{{SUBPAGENAME}}|{{ROOTPAGENAME}} }}

== Mål och åtgärder == 
{{DocumentSections|Objective|{{SUBPAGENAME}}|{{ROOTPAGENAME}} }}


[[Category:Document]]

{{#scite:tk-fn-1-sv
 |type=footnote
 |text=Till exempel Cost of not having FAIR research data Cost-Benefit analysis for FAIR research data: https://doi.org/10.2777/02999; Costs and benefits of Open Access: https://www.knowledge-exchange. info/event/costs-benefits-open-access;
}}
{{#scite:tk-fn-2-sv
 |type=footnote
 |text=Avoimen julkaisemisen supermarketissa mukavuudesta maksetaan kova hinta: https://avointiede.fi/ fi/ajankohtaista/avoimen-julkaisemisen-supermarketissa-mukavuudesta-maksetaan-kova-hinta. 
}}
{{Document}}